Barnmorskor samarbetar med Ghana för facklig styrka

Senare i höst reser barnmorskorna Malin Grahn och Johanna Blomgren (se bild nedan) till Ghana för att träffa barnmorskor på sjukhus och mindre kliniker, besöka en föräldraförberedande utbildning och se mer av hur preventivmedelsrådgivningen fungerar.

Syftet med den här resan är, förutom kunskaps- och erfarenhetsutbyte, att samla in material till bland annat blogginlägg, artiklar och medverkan på konferenser.

– Det är bra och viktigt att visa upp Svenska barnmorskeförbundets globala engagemang och hur mycket gemensamt barnmorskor har världen över, säger Johanna Blomgren, som tillsammans med Malin Grahn ingår i Svenska Barnmorskeförbundets särskilda Ghana-projektgrupp.

”Ett oerhört viktigt yrke”

Resan, liksom projektet, finansieras och stöttas genom Union to Union. Och att satsningen är viktig på flera sätt, det framgår tydligt av tillgänglig statistik från 2017: vad gäller mödradödlighet globalt ligger Ghana på plats 152 och Sverige på plats 10.

– Att barnmorskor kan göra sitt jobb är oerhört viktigt och att kunna organisera vård på rätt nivå är svaret på många problem, säger Johanna Blomgren.

Kämpar för att växa

Fackförbundet Ghana Registered Midwives Association, GRMA, är ungt, nyligen omvandlat från yrkesförbund till fackförbund och ännu inte speciellt starkt med sina 6 000 medlemmar.

Själva organisationen som sådan har funnits länge, sedan 1935, men än så länge är det ett fackförbund för sjuksköterskor som förhandlar barnmorskornas villkor och rättigheter. För att få det så kallade förhandlingscertifikatet, det vill säga rätten att förhandla med arbetsgivarna, måste förbundet värva fler medlemmar.

– Under resan till Ghana ska vi fördjupa oss i GRMA:s envisa kamp för att få mandat att förhandla om barnmorskornas löner och beskriva hur vi gemensamt arbetar för att synliggöra våra fackförbund, säger Johanna Blomgren och fortsätter:

– Dessutom ska vi följa ett gäng nyutbildade Ghana-barnmorskor under deras arbetsdag. De som jobbar på landsbygden berättar att jobbet är slitigt och tempot högt, med flera förlossningar på en och samma gång.

Ensamt med stort ansvar

Arbetsfältet för barnmorskor i Ghana är ”jättebrett” och ansvaret stort. Många jobbar ensamma på små kliniker och ska ta hand om allt som rör unga och äldres sexuella och reproduktiva hälsa. Barnmorskorna på landsbygden bor och arbetar också ofta på samma ställe, vilket gör att de förväntas vara tillgängliga i princip dygnet runt.

– De som jobbar på landsbygden har sällan någon att prata med och inte heller någon att hänvisa sina patienter till. Många är unga och nyutexaminerade och saknar längre yrkeserfarenhet.

Passionerat engagemang

Trots att barnmorskorna gör ett så viktigt jobb är de inte prioriterade inom sjuk- och hälsovården i Ghana och lönerna är låga. Men trots svårigheter och dåliga villkor är barnmorskorna, som Johanna Blomgren och Malin Grahn varit i kontakt med, passionerat engagerade och uppskattar sitt yrke. Allt fler vill också utbilda sig till barnmorska.

– Jobbet ger mycket tillbaka och har på ett sätt status, särskilt på landsbygden, eftersom det kräver en lång, specialiserad utbildning. Samtidigt är det inte lätt att vara en ung barnmorska på landsbygden…

Stora brister i arbetsmiljön

Enligt Johanna Blomgren visar en undersökning att brist på barnmorskor i kombination med dåliga lokaler, där det är svårt att värna de födande kvinnornas privata sfär, är en del av förklaringen till att cirka 40 procent av kvinnorna väljer att föda hemma med en outbildad “traditional birth attendant”.

– Därför är en satsning på barnmorskornas möjlighet att utöva sitt yrke i godtagbara lokaler viktigt för att förbättra hälsan för landets kvinnor och barn.

Stärkt yrkesroll avgörande

Utbildningen till barnmorska följer samma internationella standard i Ghana som i Sverige, men i Ghana är det svårt att skaffa sig klinisk erfarenhet under utbildningen. På de stora, privata sjukhusen dominerar läkarna och bestämmer därför mycket, även vad gäller normala graviditeter och förlossningar, som ju är barnmorskornas jobb.

– Det är onödigt och ett slöseri, säger Johanna Blomgren. Därför är det viktigt att barnmorskorna i Ghana kan stärka sin profession. GRMA vill fortsätta att ha inflytande över utbildningen till barnmorska genom att vara rådgivande i utformningen av läroplanen.

Facklig identitet en nyckel

I dag sitter inga barnmorskor i beslutfattande positioner inom Ghanas hälsoministerium. Under inledningen av covid-19-pandemin var inte heller barnmorskorna representerade i den nationella covid-19-kommittén, vilket ledde till att de inte fick någon skyddsutrustning.

– Men efter att GRMA kom med i kommittén blev det ändring, säger Johanna Blomgren och framhåller att GRMA:s omvandling till fackförbund var mycket viktig för att nå verkliga resultat.

Fler medlemmar nödvändigt

Fortfarande är GRMA litet och kämpar för att synas och växa. En av huvudfrågorna för samarbetsprojektet är därför att stärka organisationen och ledarskapet, både centralt och lokalt.

Svenska barnmorskeförbundet har tillsammans med kollegorna i Ghana analyserat vilka områden och kommunikationsvägar som är viktigast att satsa på och en tanke är initiera en grupp, som särskilt jobbar med kommunikation.

Både GRMA och Svenska Barnmorskeförbundet är med i samarbetsorganisationen International Confederation of Midwives, ICM. Svenska Barnmorskeförbundet är en del av fackförbundet SRAT, som ingår i centralorganisationen Saco.

Läs mer om projektet mellan barnmorskorna i Ghana och Sverige i Union to Unions verksamhetsberättelse för år 2020.

Text: Maja Aase