Foto: Isabelle OlaussonJamuna Nallahalli Shivalingegowda jobbar idag för att fler ska gå med i facket och få sina rättigheter tillgodosedda.

Jamuna vill göra skillnad för textilarbetare i Karnataka

Uppväxten med en mamma som jobbar i en av textilfabrikerna i delstaten Karnataka i Indien fick Jamuna Nallahalli Shivalingegowda att vilja göra skillnad för de som arbetar i regionens textilfabriker. Idag jobbar Jamuna och hennes fackförbund Garment Labour Union för att fler ska gå med i facket och få sina rättigheter tillgodosedda. Union to Unions praktikant Isabelle Olausson träffade henne.

Jag vet vad min mamma fått utstå, så jag tänkte att det måste vara likadant för andra kvinnor i fabrikerna. Jag vill stå upp för deras rättigheter. Jag vill försöka göra skillnad.

Jamuna Nallahalli Shivalingegowda är 24 år gammal och jobbar med kommunikation på fackförbundet Garment Labour Union i delstaten Karnataka i Indien. I delstaten jobbar runt 800 000 personer inom textilsektorn

– 80 procent av dem är kvinnor, många av dem bär också ensamma ansvaret för sina familjer.

Problemen i fabrikerna är många. Jamuna berättar om hårda arbetsvillkor, med arbetsgivare som ibland tvingar anställda att jobba extra utan ersättning, om dålig kännedom kring egna rättigheter och om sexuella trakasserier. För trots att majoriteten av de som arbetar i textilfabrikerna är kvinnor, så är de som övervakar arbetet oftast män. Och de sexuella trakasserierna påverkar samhällets kvinnosyn.

- Det finns en kultur i samhället som lägger stor vikt vid kvinnans oskuld. Den kulturen gör att vissa ser kvinnorna som utsätts som ’använda’ och ’inte bra’, berättar Jamuna.

Det hårda arbetet bär även med sig fysiska konsekvenser. Vissa står upp hela dagarna, vilket sliter på deras kroppar. Jamuna berättar att användandet av elektroniska maskiner leder till njursten, sjukdomar i livmodern och missfall. Många kvinnor får problem med sin menstruation på grund av den tunga arbetsbelastningen, som bland annat har sin grund i väldigt högt satta produktionsmål och den stress de skapar.

-Normalt sett kan arbetarna göra 80 plagg per timme, men arbetsgivarna tvingar dem att göra runt 120-140 plagg per timme, säger Jamuna Nallahalli Shivalingegowda.

Svårt att organisera – men de ger inte upp

Jamuna beskriver det organiserande arbetet i textilsektorn som mycket svårt. En av orsakerna, menar hon, är att många är migrantarbetare och därför befinner sig i ett slags flytande tillstånd där man inte vet hur länge de kommer att vara kvar. En annan försvårande faktor är arbetstiderna och det faktum att många av kvinnorna skyndar sig hem för att ta hand om hemmet och barnen efter jobbet.

Garment Labour Union fortsätter sitt arbete oförtrutet. Man erbjuder utbildning kring vikten av organisering, kunskap kring sexuella trakasserier på arbetsplatsen, våld i hemmet och rättigheter på arbetet. Dessutom informerar man om vilket socialt stöd och vilka förmåner arbetarna har rätt att ta del av. För att nå ut med information brukar man stå vid grindarna till fabriken för att möta stressade arbetstagare på väg hem efter en lång dag – och använda sig av mikrofon för att ropa ut arbetarnas rättigheter.

Jamuna själv gick med i facket för att hon själv upplevt situationen på nära håll, med en mamma som jobbat i textilsektorn i 10 år. Nu försöker hon göra sitt för att sprida kunskap och engagemang vidare.

Text och bild: Isabelle Olausson

Fakta: Union Building MNC South Asia

Trots hög tillväxt så präglas Indien, Pakistan och Nepal av stor ojämlikhet inom länderna med en stor del av världens fattiga. Industrifacken arbetar med att motverka avregleringen av arbetsrätten och för förbättringar för villkoren för de osäkert anställda. Utvecklingsprojektet syftar till att stärka organiseringen särskilt inom fyra sektorer inom industrin: bil/verkstad, elektronik, cement och textil/konfektion.

Läs mer om projektet här.