Belarus: Godtyckliga gripanden på arbetsplatser

I augusti har det gått tre år sedan det riggade presidentvalet i Belarus 2020 då Alexandr Lukasjenko utsåg sig själv till president. De omfattande folkliga protesterna och strejkerna mot valet har inneburit tre år av massarresteringar och sanktionerat våld från regimens styrkor. Antalet politiska fångar i landet uppges vara närmare 1500.

Enligt nya vittnesmål har den belarusiska regimen under sommaren fortsatt gripa före detta fackligt aktiva på arbetsplatser. Tio anställda på en glasfabrik i staden Berjozovka greps enligt uppgift inför sina kollegor och fördes bort från arbetsplatsen i handfängsel. Uppgifterna kommer från Salidarinast, en förening med säte i tyska Bremen som grundats av fackföreningsledare från Belarus som tvingats lämna landet efter likvideringen av demokratiska fackföreningar.

Belarus har blivit ännu mer sammankopplat med Putins Rysslands och sedan 2022 även med kriget i Ukraina. Arbetsplatser, skolor, sjukhus och medier är nu en arena för regimens kontroll över missnöjesyttringar, säger Lana Willebrand, verksamhetsutvecklare på Union to Union.

Alla oberoende fackföreningar är förbjudna och det enda sättet för fackligt aktiva att komma undan arresteringar och fängelsestraff är att fly landet. Situationen bekräftas av Global Rights Index 2023 där Belarus fortsatt hör till världens värsta länder för arbetstagare. Så sent som i juni beslutade ILO att använda artikel 33 mot Belarus för utbredda kränkningar och fängslanden av fackligt aktiva. EU har i juli 2023 infört ytterligare sanktioner mot Belarus som svar på den ökade inhemska repressionen i landet.

Omvärlden reagerade redan i slutet av 2020 med att införa ekonomiska sanktionerna. För försiktigt har det visat sig. Isoleringen av regimen har hittills inte blivit tillräcklig kännbar då regimens företrädare ständigt söker och finner nya handelspartners utanför västvärlden, tillägger Lana Willebrand,

Läs mer i vår artikel ”HISTORISKT ILO-BESLUT ÖKAR PRESSEN PÅ LUKASJENKO”