De globala målen, Agenda 2030 och facket

Fattigdomen minskar på många håll i världen, mycket tack vare industrialisering och globalisering. Men på samma gång som miljontals tar sig ur fattigdom återstår stora utmaningar för världen att lösa: inkomstklyftorna ökar och klimatförändringarna måste stoppas.

Världens FN-länder har därför bestämt sig för att, tillsammans och innan år 2030:

se till att ingen lever i extrem fattigdom (under 1 USD/dag),
minska världens ojämlikheter och orättvisor,
lösa klimatkrisen.

Åtagandet Agenda 2030 innehåller 17 mätbara mål – de så kallade globala målen för hållbar utveckling. Fram till 2030 ska alltså alla världens FN-länder bidra till att detta blir verklighet, både genom sin inrikes- och utrikespolitik. För att målen också ska vara konkreta och mätbara har vart och ett en rad delmål med indikatorer.

Facket - världens största folkrörelse - har med sina 2017 miljoner medlemmar inom alla yrkessektorer en viktig roll att spela i detta. Särskilt viktigt är mål 8, som siktar på full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Men facket bidrar ju till så mycket mer än bara goda arbetsvillkor. Därför beskriver vi nedan ytterligare några mål som vi tycker behöver analyseras med det fackliga perspektivet!

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Enligt mål 8 ska vi verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Den bakomliggande analysen är att arbete är ett villkor för människor att ta sig ur fattigdom. Goda förutsättningar för privat företagande och entreprenörskap är en av grundpelarna för tillväxt och för att utrota extrem fattigdom år 2030. Men tillväxt, fler företag och flera jobb, vilka som helst, är inte hela lösningen. För att också leda till mer välstånd måste fler arbeten ha trygga arbetsvillkor, vara inom den formella sektorn samt ha rättvisa löner och en säker arbetsmiljö. Tvångs- och barnarbete måste också avskaffas.

Fackliga strategier och verktyg - som utbildning, kampanjer och tecknande av kollektivavtal - är beprövade metoder för att den tillväxt som skapas också kommer arbetstagarna till del.

Mål 1: Avskaffa all form av fattigdom överallt

En av de tre övergripande målsättningarna för hela agendan är att den extrema fattigdomen, en gång för alla, ska utrotas. Det handlar inte bara om ekonomisk fattigdom utan också brist på exempelvis makt, säkerhet och hälsa. Målet innehåller framförallt rätten till social trygghet och system för detta. Ett grundläggande socialt skydd är viktigt för att människor, som inte har möjlighet att lönearbeta, också ska leva ett värdigt liv. I takt med att fler människor tvingas flytta över gränser för att få ett jobb blir det också allt viktigare att sociala skydd ses som en rättighet för alla.

Redan 2012 antog FN:s organ för arbetslivsfrågor ILO en rekommendation om så kallade ”social protection floor” som betonar att rätten till social trygghet är en mänsklig rättighet. Genom både politisk påverkan och förhandling verkar fackföreningar över hela världen för att stater och arbetsgivare tar ansvar på detta område.

Mål 5: Jämställdhet

Mål 5 handlar om orättvis fördelning mellan könen av ekonomiska resurser, makt och inflytande. Det drabbar givetvis miljontals kvinnor och flickor världen över som inte har samma rättigheter som män och pojkar. Men det är också ett problem för samhällsutvecklingen i stort, eftersom kvinnor och flickor inte på samma sätt ges möjlighet att bidra med sina resurser och kunskaper.

Fackligt arbete för jämställdhet är framför allt att verka för lika lön för lika arbete, via i första hand kollektivavtalet. Men det handlar också om att få fler att erkänna och formalisera arbetet inom vissa kvinnodominerade yrkesgrupper, såsom de hushållsanställda. Fackliga krav på offentliga tjänster och sociala skydd är också viktiga för att skapa möjligheter för kvinnor på arbetsmarknaden.

Mål 10: Minskad ojämlikhet

De senaste decennierna har många länder gått från att vara låginkomstländer till medelinkomst-länder. Men trots detta har klyftorna mellan individer och grupper, baserat på bland annat kön, ålder, etnicitet och ekonomisk och social status, ökat. Ska ingen längre leva i extrem fattigdom måste därför ojämlikheten inom och mellan länder minska.

Kollektivavtalet är en effektiv modell för att utjämna inkomstklyftor mellan individer och grupper. Numera behöver också nationella avtal ofta kompletteras med globala avtal, tecknade mellan globala fack och multinationella företag, så att alla kollegor inom en koncern får liknande arbetsvillkor och rättigheter. Även det fackliga arbetet mot diskriminering och mot olika arbetsvillkor för olika grupper, exempelvis migrantarbetare, är viktigt för att minska ojämlikheter och orättvisor.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

De globala målen har inget uttalat mål för demokrati och mänskliga rättigheter. Begreppen förekommer dock tydligt i Agenda 2030:s politiska deklaration. Dessutom säger mål 16 att vi ska ”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.” En viktig förutsättning för detta arbete är fungerande institutioner och rättssäkerhet för alla.

Genom att organisera och representera arbetstagare ger fackföreningar en röst åt arbetstagarna i det politiska beslutsfattandet. Fackförbund inom offentlig sektor och journalistförbund är också viktiga för att öka transparens, minska korruption och upprätthålla yttrandefriheten i världens länder.

Alla 17 mål är viktiga och hänger ihop

Många av de andra målen är särskilt prioriterade för vissa sektorer. På så sätt är exempelvis lärarförbund över hela världen viktiga för att mål 4 om god utbildning för alla ska bil verklighet. Och lantarbetarförbund och skogs- och träfack är viktiga för att mobilisera kring mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald. Och på en död planet finns ju inga jobb, vilket gör mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna grundläggande för oss alla!

Men den politiska deklarationen av Agenda 2030 är tydlig med att inget av de globala målen är viktigare än något annat. I alla fall inte om vi ska uppnå slutmålen om att utrota fattigdom, minska ojämlikhet och stoppa klimatförändringarna.

Läs därför gärna mer och diskutera inom ditt förbund hur er verksamhet förhåller sig till Agenda 2030 och de globala målen:
www.globalamalen.se/om-globala-malen/
Ett arbete har även gjorts mellan fackliga centralorganisationer på global nivå om vilka mål och delmål som är särskilt intressanta för fack att relatera sin verksamhet till:
Trade Union Priorities for Development, oktober 2015