Adwoa Sakyi, regional koordinator för jämställdhetsprojektet ”Promote women's participation in their unions Africa”

Foto: Foto: Lina Karlsson

En stor facklig seger

Efter många års fackligt arbete antogs konvention 190, mot våld och trakasserier i arbetslivet, under ILO-konferensen i juni i år. En stor seger, menar Adwoa Sakyi, koordinator för IULs kvinnoprojekt i Afrika. Nu jobbar facken för att bestämmelserna ska omsättas i praktiken - tiden är nu!

Konventionen, och den tillhörande rekommendationen, antogs med stor majoritet under ILO-konferensen i juni i år. Den globala fackföreningsrörelsen har under flera år arbetat för att den ska bli verklighet

- Kvinnonätverket prioriterade tidigt frågan eftersom vi såg hur könsrelaterat våld och trakasserier påverkar våra medlemmar.

säger Adwoa Sakyi, regional koordinator för jämställdhetsprojektet ”Promote women's participation in their unions Africa”, som drivs av det globala facket IUL tillsammans med Livs, Kommunal och HRF i 16 afrikanska länder.

Bildtext: Juliet Sithole (t v) och Astridah Phiri, som jobbar med kvinnoprojektet i Zimbabwe och Zambia, under en workshop i Cotonou, Benin.

En facklig seger

Adwoa Sakyi har arbetat med kvinnoprojektet, som syftar till att stärka kvinnors deltagande inom alla nivåer i facket, under drygt tio år. Under den tiden har det könsrelaterade våldet gått från att vara en icke-fråga till att bli en huvudfråga (läs mer om det här). Antagandet av konvention 190 är ytterligare ett steg framåt på vägen mot ett jämställt arbetsliv.

- Det var en stor fackliga seger när den antogs. Nu har vi ett rättsligt instrument där våra röster reflekteras.

Hög arbetslöshet och osäkra anställningar är vanligt i de länder som omfattas av kvinnoprojektet.

Många kvinnor har inte något annat val än att ta korttidsanställningar med låg lön och få rättigheter inom lant, livsmedels – och hotellarbetarsektorn. Konvention 190 inkluderar alla arbetstagare, oavsett anställningsform. Det innebär att även de som jobbar inom informell sektor omfattas av konventionen.

- Det är en styrka att den är inkluderande. Den kan bryta status quo och bereda väg för alla arbetstagare, såväl rättsligt som attitydmässigt.

Från ord till handling

Nu när konventionen är antagen återstår fortfarande mycket arbete för att ILO:s medlemsstater ska ratificera den. Adwoa Sakyi menar att det är viktigt att arbeta på flera nivåer för att ord ska omsättas till handling.

- Tiden är nu!

Att sätta press på regeringar, och bedriva påverkans- och kampanjarbete, är en del. Att skapa medvetenhet för hur förtroendevalda och medlemmar kan arbeta med frågan en annan. Budskapet är att det är viktigt att agera redan nu, och därmed steg för steg bereda väg för ratificeringen.

- Facken kan använda kollektiva förhandlingar för att komma fram till överenskommelser baserade på formuleringen i konventionen och rekommendationen, säger hon. Vi kommer till exempel kartlägga vilka arbetsgivare som ska förnya sina kollektivavtal, för att på så sätt fokusera på de förhandlingarna.

Centralt med facklig utbildning

Det är också grundläggande att fortsätta arbeta med facklig utbildning, att öka kunskapen om våld och trakasserier som arbetsmiljöproblem, liksom att prata om rötterna till det könsrelaterade våldet, menar Adwoa Sakyi. En strategi som har använts sedan 2018, och som kvinnoprojektet kommer att fortsätta med, är också att bjuda in företagsledningar och personalansvariga till utbildningarna.

- Vi har identifierat och valt ut arbetsgivare som har varit öppna för det. Det har varit viktig med nolltolerans för sexuella trakasserier även för dem, avslutar hon.