Victor Talmaci, ordförande för SINDICONS, på besök i en kalkstensgruva i Chisinau.
Moldaviska fack tar plats vid förhandlingsbordet
2026-11-16
Moldavien närmar sig EU och stora förändringar väntar på arbetsmarknaden. Men vem ser till att arbetstagarnas röster hörs när nya lagar och regler förhandlas fram? Union to Union samarbetar med moldaviska och svenska fackförbund för att stärka fackens inflytande över utvecklingen.
Länge var Moldavien mest känt som ett fattigt land som många ville lämna för att söka ett bättre liv utomlands. I dag, 35 år efter självständigheten från Sovjetunionen, är bilden delvis en annan. I huvudstaden Chisinau vajar EU-flaggor lite varstans, parkerna har rustats upp och kaféer och restauranger finns det numera gott om. Den EU-vänliga regeringen driver på reformerna i snabb takt och moldaviska myndigheter har lyckats motverka ryska påverkansoperationer.
Men det återstår stora utmaningar. Befolkningen fortsätter att minska och inom många branscher är det fortfarande svårt att tjäna tillräckligt för att få ekonomin att gå ihop. Runt en miljon moldavier lever i dag utanför landets gränser.
Även fackens möjligheter att påverka villkoren på arbetsmarknaden är begränsade. Både oberoende analysinstitut och EU-kommissionen pekar på brister i dialogen mellan staten, arbetsgivarna och facken. Igor Zubcu, ordförande för Moldaviens enda fackliga centralorganisation CNSM, menar att synen på social dialog behöver förändras i grunden:
– Det räcker inte att prata och göra uttalanden. Vi måste visa vad vi faktiskt kan åstadkomma genom vårt fackliga arbete. Förhandlingar är inte ett mål i sig, utan ett verktyg för att åstadkomma förändring.
Tuffa arbetsförhållanden och låga löner
I ITUC Global Rights Index 2025 får Moldavien betyget 2 av 5, vilket innebär upprepade kränkningar av fackliga rättigheter. Rapporten pekar bland annat på begränsningar av strejkrätten och förekomsten av arbetsgivardominerade fackföreningar, så kallade gula fackföreningar. Många arbetar informellt och det är svårt att organisera sig fackligt inom privat sektor.
– Arbetsförhållandena är fortfarande mycket krävande inom stenbrott, cementindustrin och byggsektorn. Nya maskiner och tekniska lösningar behövs för att förbättra arbetsmiljön och minska den fysiska belastningen på arbetstagarna, säger Victor Talmaci, ordförande för SINDICONS, som samlar fackliga organisationer inom byggbranschen.
Moldavien har betydligt lägre priser än Sverige, men de senaste årens prisökningar pressar hushållen. I oktober 2026 var inflationen 10,8 procent jämfört med samma månad året innan. Att höja minimilönerna står därför högt på de fackliga organisationernas dagordning. Och på vissa områden har facken också lyckats nå konkreta resultat.
– Inom byggindustrin har vi lyckats förhandla fram en minimilön som ligger ungefär 20 procent över den nationella minimilönen. Det är ett konkret exempel på vad facklig styrka kan åstadkomma, säger Victor Talmaci.
Viktigt att facken får vara med och påverka
Genom samarbetet med svenska fackförbund arbetar Union to Union för att stärka de moldaviska organisationerna, utveckla det fackliga arbetet och öka deras möjligheter att påverka arbetsgivare och beslutsfattare.
Det blir särskilt viktigt under 2027, då Moldavien fortsätter arbetet med att anpassa sin arbetsrätt till EU regelverk. Det handlar bland annat om minimilöner, kollektivavtal, lönetransparens och arbetsmiljö. När nya regler utformas behöver facken finnas med och bevaka arbetstagarnas intressen.
– Vi behöver ta mer plats, bli mer synliga och tro mer på vår egen förmåga. Just därför är stödet från Sverige så viktigt för oss, säger Igor Zubcu.