Le Monde uppmärksammar Sveriges nya biståndspolitik
2023-03-28
Franska tidningen Le Monde rubricerar omläggningen av den svenska biståndspolitiken som en attack mot utvecklingsbiståndet där Sveriges rykte som ”humanitär supermakt” står på spel.
Efter pandemihanteringen, Tidöavtalet och Natoansökan är det nu den svenska biståndspolitiken som skapar rubriker i den prestigefyllda franska dagstidningen Le Monde.
Union to Union medverkar tillsammans med forskare, biståndsmyndigheten Sida och andra aktörer inom Sveriges utvecklingssamarbete i en artikel där det avskaffade enprocentsmålet anges som det tydligaste tecknet på att den humanitära supermakten Sverige sänkt sina ambitioner på biståndsområdet. Den stora omdaningen av den svenska biståndspolitiken är dock ingen överraskning enligt Le Monde.
Enligt artikeln är det inte heller en slump att moderaten Johan Forssell är både biståndsminister och utrikeshandelsminister då dessa frågor är sammanbundna enligt den nya politiska majoriteten i Sverige. Frågan om hur minister Forsell ser på utvecklingen blir dock obesvarad då han enligt Le Monde inte besvarat förfrågan om en intervju.
Artikeln lyfter den oro som ”attacken på biståndet” skapat bland fackligt aktiva i de länder där Union to Union finansierar projekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet.
”Organisationerna vi samarbetar med är ofta hotade och vårt stöd, utöver den rent finansiella aspekten, är en säkerhet som också kommer försvinna om vi inte kan garantera att vi finns med nästa eller nästnästa år”, uppger Maria Nyberg, generalsekreterare på Union to Union, till Le Monde.
Vidare skriver Le Monde att Sverige, trots sin lilla storlek, genom åren byggt upp ett rykte som ”humanitär supermakt”. En epok som verkar ha avslutats, enligt ett citat från forskaren David Nilsson som uppger till Le Monde att omläggningen av biståndspolitiken kan ses som "en konsekvens av det geopolitiska läget", "ansökan om NATO-medlemskap och den ökande nationalismen".
Enligt uppgifter från Lars Diurlin, medieforskare på Stockholms universitet, är det en förändring som kommer att bestå och i artikeln framhåller han neddragningen på 90 procent av Sidas informations- och kommunikationsbudget. Lars Diurlin anser att anslaget, som skapades för att ”främja stödet för enprocentsmålet” nu avskaffas för att "försvaga stödet i den allmänna opinionen".
Artikeln i sin helhet hittar ni på Le Monde (obs: bakom betalvägg).
