Riskland: Georgien
År 2006 försvagade Georgiens regering arbetsmarknadslagstiftningen så att de anställdas intressen starkt försvagades. Den nya arbetsmarknadspolitiken respekterar inte rätten till facklig organisering och kollektiva förhandlingar, trots att Georgien ratificerat de två viktigaste ILO-konventionerna kring detta. Arbetsministeriet har försvagats och alla som hade till uppgift att övervaka och underlätta relationerna på arbetsmarknaden, exempelvis Arbetsinspektionen, har försvunnit.
Efter 2006 kan en anställd får sparken utan anledning, inklusive medlemskap i fackförening. Detta är inte tillåtet enligt ILO:s konventioner. Den nya lagen innebär också ett försvagat skydd mot diskriminering och av kollektivavtalsrätten. I den mån som arbetsplatsinspektioner alls genomförs är det numera polis som ska utföra dem.
Parlamentsvalet 2012 ändrade dock styrkeförhållandena i parlamentet. Tillsammans med påverkansarbete för att respektera anställdas rättigheter har attityden till fackföreningar mjuknat. Samtal och parlamentsförhandlingar med stöd av ILO, har kommit igång för att förändra arbetsmarknadslagarna till det bättre.
I september 2011 tvingade guvernören och polisen 150 strejkande arbetare vid Hercules stålverk i Kutaisi att återgå till arbetet. Annars skulle de hamna i fängelse eller få sparken och flera tvingades skriva på ett papper mot facket. Strejken handlade om att tidigare sparkade fackliga ledare skulle få jobbet tillbaka och om rätten till kollektiva förhandlingar. Flera lågbetalda indiska arbetare hade också fått sina pass beslagtagna och fick inte åka hem.
Lärarfackets arbete försvåras genom att de hindras samla in fackföreningsavgifterna på ett effektivt sätt och inte får verka på skolorna. Samtidigt får en gul, det vill säga arbetsgivarstyrd, fackförening obehindrat göra detta. Det har lett till att lärare inte vågar gå med i den fria fackföreningen. Diskussioner med regeringen ansvariga för skolan pågår, men hittills har samtalen gett få resultat.
Sjukvården kontrolleras nu helt av två privata bolag som båda motarbetar facket.
De nya ägarna vägrar att förhandla med facket och den ena erkänner inte ens fackföreningarnas rätt att existera. De förnedrar personal som samarbetar med facket. Det har lett till att 116 fackliga organisationer har upphört att existera och att antalet organiserade i sektorn har minskat med 41 procent. 32 kollektivavtal har avslutats och inte ett enda nytt har tillkommit.
Vad måste hända 2013?
- Arbetsmarknadslagarna måste uppfylla kraven i internationella konventioner och regler.
- Arbetsplatsinspektion måste stärkas.
- Arbetsgivare måste tillåta facket att samla in fackföreningsavgiften på ett effektivt sätt.
IFS Kränkningar av fackliga rättigheter 2013
Textbearbetning: Kristina Mattsson
