2013 års rapport

Arbetande människor har hamnat i skottlinjen för ett missriktat krig mot kollektiva förhandlingar, minimilöner och sociala skyddsnät. Det är effektiva fördelningsverktyg som så väl behövs för att motverka den ökande ojämlikheten, bekämpa storföretagens girighet och de institutioner och politiska krafter som sätter vinsten före människor.
 
Den stora andelen av världens befolkning arbetar och bidrar till såväl familjeförsörjning som till sina länders rikedom. Men i takt med att arbetslösheten ökar, unga och migranter marginaliseras och grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet angrips blir arbetslivet allt mer osäkert. Fackföreningarna kanaliserar arbetstagarnas röster mot globala storföretag och deras underleverantörer.
 
När kollektiva förhandlingar fungerar som de ska utgör de en motkraft mot obalansen mellan mäktiga arbetsgivare och den enskilda arbetaren. På det sättet tar facket med sig demokratin till arbetsplatsen. Med sina 200 miljoner medlemmar är fackföreningsrörelsen den största och mest demokratiska sociala rörelsen i världen. När facket involveras i besluten på arbetsplatserna blir också informationsspridning, transparens och samarbete lättare. Det leder till mer välgrundade företagsbeslut och högre produktivitet. Det bygger tillit mellan olika grupper och är avgörande för att lösa konflikter.  

Respekt för fackliga rättigheter är också nyckeln till att kunna hantera stora sociala och ekonomiska utmaningar. Här följer några exempel.
 
Fackföreningar minskar inkomstgapet
Under de senaste trettio åren har inkomstskillnaderna ökat i alla delar av världen och löneandelen sjunkit i förhållande till företagens vinster. Orsakerna är bland andra ökad internationell handel, teknikutveckling, avreglering av finansmarknaderna, lågskattekonkurrens och staternas minskande ansvarstagande för inkomsttransfereringar och sociala skyddsnät.

Och sist men inte minst: explosionen av osäkra anställningar. I nästan alla länder ökar tillfälliga anställningar, deltid, bemanningsföretag och andra typer av osäkra anställningsformer snabbt. I till exempel Tyskland arbetar 7,5 miljoner personer för en lön som kan vara så låg som 3 euro. Osäkra anställningar gör det svårare att engagera sig fackligt eftersom man när som helst kan bli av med jobbet. Det gör det också svårare att få till mer heltäckande kollektivavtal.
 
Inkomstklyftorna mellan toppen och botten vidgas också och gapet mellan världens superrika och världens fattiga blir ännu större. När fackliga rättigheter begränsas ökar inkomstklyftorna. Det visar flera studier. Med kollektivavtal och starka fackföreningar blir inkomstfördelningen mer rättvis.

Globaliseringens och teknologins tryck mot lägre löner lär inte minska. Den bästa och snabbaste vägen att återetablera en bättre inkomstfördelning är att stärka fackföreningar och den kollektiva förhandlingsrätten.
 
Fackföreningar försvarar jobben
Den globala arbetslösheten hade 2012 drabbat 197 miljoner människor. Siffror na är en grov underskattning. Undersysselsättningen har ökat dramatiskt och de som givit upp och inte längre definierar sig själva som arbetslösa blir alltfler. Starka fackföreningar och samordnade, kollektiva förhandlingar ger goda ekonomiska resultat som högre konsumtion, ökad produktivitet samt större förmåga att hantera kriser i världsekonomin och skapa social sammanhållning. Starka fackföreningar ökar på så sätt den politiska stabiliteten.
 
Fackföreningar försvarar alla som arbetar
Den informella ekonomin finns i hela världen och i två av tre utvecklingsländer arbetar 40 procent utan formell anställning. I Afrika söder om Sahara är den siffran 80 procent. Länder med stark kollektiv förhandlingsrätt och föreningsfrihet tenderar att ha en mindre andel av informella anställningar.
 
Fackföreningar står i frontlinjen för jämställdhet
Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner har uppskattats till 20 procent och det har inte minskat under senare år. De största löneskillnaderna finns i Zambia och Sydkorea med över fyrtioprocentiga löneskillnader. IFS undersökning visar dock att lönegapet är mycket mindre i sektorer där facket är starkt, som inom offentlig sektor. I branscher där facket är svagt, som handel, hotell, restaurang och inom jordbruket är skillnaderna däremot mycket större.
 
Våldet mot fackföreningar och förnekande av medborgerliga rättigheter
Genuint fria fackföreningar kan bara existera i ett klimat fritt från våld, rädsla och hot.  Annars faller medlemstalen och facken kan inte försvara sina medlemmars intressen.  

I Guatemala dödades 53 fackligt aktiva under de senaste sex åren och bara 1,6 procent av arbetskraften är fackföreningsmedlemmar. 18 fackligt aktiva har mördats i Colombia sedan januari 2012.  

Årets rapport över kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet samlar uppgifter om 87 länder. Fackligt aktiva har mötts av våld i 24 av dem. I 14 av de 87 har grundläggande medborgerliga rättigheter blivit kringskurna av regeringen eller av arbetsgivare. I 46 av de 87 länderna har fackligt aktiva utsatts för både avsked och hot kring sin anställningstrygghet på grund av sitt fackliga engagemang.

Sharan Burrow, IFS generalsekreterare

IFS Kränkningar av fackliga rättigheter 2013
Skribent: Kristina Mattson

Upp