"Vi såg det som livsnödvändigt att organisera oss"

Grundlagen i Peru garanterar organisationsfrihet och ger anställda i offentlig och privat sektor rätt att förhandla kollektivt och att strejka. Trots detta är det vanligt med kränkningar av de fackliga rättigheterna.

– Arbetsgivaren utsatte oss för så många kränkningar att vi såg det som livsnödvändigt att organisera oss för att försvara våra mänskliga rättigheter. Vi var en liten grupp på banken som bildade den fackförening som idag är Sinecrediscotia, säger styrelseordföranden Patricia M. Salazar Parra.

Sinecrediscotia är idag en av de stora fackliga organisationerna inom landets finanssektor. Kort efter att fackföreningen efter en längre period av förhandling lyckats teckna kollektivavtal med banken Crediscotia, meddelade företaget plötsligt att 353 anställda blivit uppsagda. Bland de uppsagda fanns 70 procent av bankens fackligt anslutna och hela fackstyrelsen. Social dialog – som i grunden omfattar alla typer av förhandlingar och samråd mellan företrädare för exempelvis arbetstagare och arbetsgivare – visade sig bli det som skapade en lösning. Efter flera tuffa omgångar av påtryckningar och förhandlingar i juridiska instanser kom parterna överens om att de anställda som avskedats skulle få tillbaka sina anställningar.

– Solidariteten och det internationella stöd vi fått har spelat en avgörande roll, säger Miguel A Portuguez Herrera, ekonomiansvarig för Sinecrediscotia. Han syftar till det utvecklingsprojekt som man genomför tillsammans med det globala facket UNI och Finansförbundet, med stöd av Union to Union. Ett av projektets syften är att höja kunskaper och kompetens just kring förhandlingsteknik.

En ytterligare positiv effekt av händelserna är att landets solidaritetsrörelse vaknat. Trots pandemin har Sinecrediscotia ökat antalet medlemmar med 20 procent.

Denna artikel är hämtad från Union to Unions verksamhetsberättelse som du hittar via länk i högerspalten.