Seko, Service- och kommunikationsfacket

Seko är ett fackförbund inom LO som organiserar 110.000 medlemmar inom nio branscher: Civil, Energi, Försvar, Post, Sjöfolk, Tele, Trafik, Vård samt Väg och ban.

Deras viktigaste uppgift är att arbeta för bra löner och villkor på arbetsplatsen för alla sina medlemmar.

Seko har ett stort internationellt arbete. De gör flera utvecklingsprojekt bilateralt men samarbetar även med de globala fack som de är medlemmar i. Seko är medlem i det globala bygg- och träfacket BWI, det globala facket för offentlig sektor, PSI och det globala tjänstemannafacket UNI Global Union. Läs mer om Sekos internationella arbete på deras hemsida.

Projekt

Region: Latinamerika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60432
Mer info

Det svenska fackförbundet Seko ska tillsammans med ITF (International Transport Workers Federation), det regionala ITF Americas och ett 50-tal partners i länderna Colombia, Peru och Brasilien, genomföra detta projekt under åren 2020-2022. Projektet är nytt men bygger vidare på erfarenheter och lärdomar från ett tidigare projekt inom flygsektorn i Latinamerika. Regionens flygindustri genomgår en intensiv utvecklingsfas där avregleringar och privatiseringar av flygbolag och flygplatser sker, vilket får konsekvenser för de anställda och deras fackliga företrädare.

Vid varje flygplats passerar årligen ca 35-40 miljoner passagerare vilket ger enormt stora arbetsplatser med många yrkeskategorier. Projektet berör naven – stora internationella flygplatser – de viktigaste inom regionen. Projektets fokus är att värva medlemmar och bygga fackliga arbetsplatsorganisationer. De viktigaste frågorna att hantera är att förekomsten av otrygga arbeten ökar, stress på arbetet ökar när arbetsgivare förväntar sig mer arbete från färre personer samt att fler anställda arbetar övertid obetalt. Det handlar också om att reagera och agera när brott mot arbetsrätten sker och att se till att arbetstagarna får tillräcklig utbildning, kompetens och fortbildning för att kunna hantera den snabba utvecklingen.

En tidigare kartläggning av de fackliga förbunden visar att det också finns interna utmaningar. Det finns behov av att stärka solidariteten mellan facken som är verksamma på en och samma flygplats och av stärka de demokratiska strukturerna i de egna organisationerna. Kvinnor är underrepresenterade. De lokala förbunden som deltar i projektet är på olika nivåer då det gäller kapacitet och erfarenhet av fackligt arbete vilket gör att en kartläggning kommer att inleda projektarbetet. Allt för att kunna stödja på rätt sätt med såväl ledarskapsträning, utbildning och erfarenhetsutbyten. Det är också viktigt att hitta innovativa sätt att samla många fackföreningar och hitta samarbetsformer, men även att hitta former för att samverka med företag.

Projektet kommer att identifiera nyckelpersoner som kan bilda en facklig flygplatskommitté. Kommitténs arbete kan då bli att initiera och genomföra flygplatsomfattande kampanjer och organisera såväl medlemmar som förtroendevalda. Idén med Hubs-modellen är att inkludera varje arbetare och typ av arbetare på flygplatsen; från markpersonal till kabinpersonal, från mekaniker till flygledare till städare och bagagepackare. Detta gäller även för alla typer av anställningar från osäkert anställda arbetare vid underleverantörer till flygplatsannställd personal.

Det övergripande målet med projektet är att flygplatsarbetare är väl representerade av aktiva demokratiska fackföreningar som samarbetar. Projektet kommer att följas upp regelbundet i slutet på varje år. Projektet verifieras genom de egna systemen.

Resultat i korthet

Inom ramarna för ett tidigare projekt genomfördes en kartläggning av de nio största flygplatserna, vilket ligger som grund för detta projekt.

Till projektsidan
Region: Globalt
Förbund:
Byggnads, Svenska Byggnadsarbetarförbundet, Seko, Service- och kommunikationsfacket, GS, Målareförbundet, Elektrikerna
Nummer:
60405
Mer info

Elektrikerförbundet, GS-Facket, Byggnads, Målarna och Seko ska tillsammans med BWI och drygt 100 av deras partners genomföra detta globala program under 2020-2022. BWI företräder en sektor som präglas av stor rörlighet på arbetsmarknaden och hög andel informella anställningar. Sektorn är väldigt mansdominerad och har en hög andel migrantarbetare. Brist på regleringar av arbetsmiljö och säkerhet är vanligt och det är svårt för arbetare inom sektorn att organisera sig och utkräva sina rättigheter. Därför är detta program uppbyggt för att möta dessa svårigheter.

Genom organisering, utbildning, förhandling och påverkan har programmet som mål att skapa starka, oberoende, autonoma, jämlika och demokratiska fackföreningar som kämpar för universell respekt för fackliga och mänskliga rättigheter liksom för stabil sysselsättning och humana arbets- och levnadsvillkor för alla bygg, trä- och skogsarbetare. Programmet är verksamt inom ett 50-tal låg- och medelinkomstländer på samtliga kontinenter.

Programmet är direkt länkat till BWIs strategiska plan och är därför en fortsättning av tidigare programperiod 2018-2019. Dess resultat och måluppfyllelse verifieras av både externa utvärderingar samt av projektets egna uppföljningssystem.

Resultat i korthet

Programmet är en fortsättning av en tidigare framgångsrik programperiod. Under 2019 rekryterades över 103,000 nya medlemmar. Avtal för fler än 200,000 arbetstagare inom sektorn tecknades, jämfört med året innan. Många av de nya avtal som undertecknats gäller även för migrantarbetare och personer med tillfällig anställning, på engelska ofta refererade till som precarious workers. Bland annat har det lokala facket CMWEU på Mauritsius haft lyckade sociala dialoger med regeringen och framgångsrikt förhandlat fram nya arbetsrättsliga lagar som även täcker migrantarbetare. Stort fokus har lagts på att få in fler kvinnor inom ledande positioner inom facket och under 2019 har den siffran ökat med 103 personer.

Till projektsidan
Region: Afrika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60482
Mer info

Insatsen som stöds av Seko och UNI är en fortsättning på projekt 60262 och bedrivs i Elfenbenskusten, Demokratiska Republiken Kongo, Ghana, Kenya, Liberia, Madagaskar, Malawi, Marocko, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, Sydafrika, Tanzania och Zambia.

Målet är att fackföreningarna ökar sitt medlemsantal och erkänns av företagen, får ökad kapacitet att förhandla starka kollektivavtal som förbättrar arbetarnas levnads- och arbetsvillkor och att andelen kvinnor och unga ökar i facken. Vidare vill man skapa förutsättningar för nätverkssamarbete mellan förbunden i länderna och göra facken finansiellt oberoende genom ökade medlemsintäkter. Projektet kommer att fokusera på arbetstagare vid Airtel, Ericsson, MTN, Maroc Telecom, Orange och Vodacom.

Resultat i korthet

Med utgångspunkt från baslinjen 2017 kan följande utveckling ses:

• COTWU-Tanzania har gått från 0 till 40 medlemmar i Vodacom.

• COWU-Kenya har gått från 0 medlemmar i DHL till att ha tillräckligt med medlemmar för att förhandla och underteckna ett kollektivavtal.

• COWU-Ghana har gått från 0 medlemmar i CAMUSAT, Huawei och Ericsson till 81 medlemmar i CAMUSAT, 3 i Huawei och 54 i Ericsson.

• NUPTE-Nigeria har gått från en situation där arbetarna var rädda för att ansluta sig till facket på MTN till att rekrytera 2300 medlemmar på MTN och facket har nu befogenhet att förhandla kollektivt och är erkänd som dialogpart av MTN, DHL och regeringen.

• COWUMA-Malawi har lyckats förhandla om betald ledighet hos DHL efter en lång kamp. Facket har gått från 12 medlemmar på Airtel till 109 medlemmar. På Airtel var medlemmarna inte villiga att ta fackliga förtroendeuppdrag av rädsla för att straffas av företaget. Därför blev valet av en klubbordförande vid Airtel en milstolpe för COWUMA under 2019. Under 2019 har också ett nätverk för DHL-arbetare i Afrika bildats för första gången. Det man gjort för att uppnå resultaten/effekterna har varit utbildningar och möten i olika former.

Till projektsidan
Region: Afrika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60484
Mer info

Insatsen som stöds av Seko och UNI bygger på tidigare projekt som inleddes 2014. Målet är att fackföreningarna ökar sitt medlemsantal och erkänns av företagen, får ökad kapacitet att förhandla starka kollektivavtal som förbättrar arbetarnas levnads- och arbetsvillkor och att andelen kvinnor och unga ökar i facken. Vidare vill man skapa förutsättningar för nätverkssamarbete mellan förbunden i länderna och göra facken finansiellt oberoende genom ökade medlemsintäkter. Målföretagen är DHL, DPD Geopost, Chronopost och Laser.

Resultat i korthet

Med utgångspunkt i baslinjen från 2017 kan följande utveckling ses:

Antalet medlemmar i Vodacom-facket i DRC har vuxit från 200 till 290.

Antalet medlemmar i Orange-facket i Tunisien har vuxit från 40% av arbetarna till 60%.

Facket på Madagaskar har gått från inga kollektiva förhandlingar och inga förhandlare till att ett lag av förhandlare skapats och kollektivavtalsförhandlingar inletts.

I Elfenbenskusten har facket gått från från noll medlemmar i Orange- och DHL-företag till att fackföreningarna är erkända som förhandlingspart vid båda företagen samt att 110 medlemmar rekryterades vid Orange och 117 vid DHL.

Från att ingen fackförening fanns på DHL i Senegal är facket nu erkänt och förhandlingar om kollektivavtal pågår.

Till projektsidan
Region: Globalt
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket, Unionen, Sveriges Ingenjörer
Nummer:
60485
Mer info

Det globala projekt som startade 2017 i samarbete med UNI, IndustriAll, Seko, Unionen och Sveriges Ingenjörer har fokus på telekomjätten Ericsson. Målet är att stärka och stödja demokratiska och hållbara fackföreningar inom Ericsson, att organisera och utbilda aktivister och ledare samt att säkra arbetstagarnas rättigheter genom kollektiva förhandlingar.

Vidare ska insatsen bidra till ett starkare nätverkc, Ericsson Trade Union Network för att utbyta erfarenheter och gemensamma strategier. Fackliga ledare saknar i allmänhet kompetensen och erfarenheten av att organisera anställda för att bygga starka fackföreningar. Under perioden riktas projektets nationella aktiviteter till Indien. Därutöver ingår regionala och globala nätverksmöten med särskilt fokus på deltagande från fackförbund från Nigeria, Ghana, Indonesien och Malaysia. Dessa länder har tidigare ingått i projektet med nationella aktiviteter.

Sedan privatiseringsvågen på 1990-talet har många telekomoperatörer lagt ut sina IT-avdelningar och på senare tid sin nätinfrastruktur och service. Tillväxten av Ericsson samt Huawei och Nokia är symptomatisk av denna utveckling. Ericsson och dess konkurrenter har alltmer flyttat sig från den mindre lönsamma produktionsverksamheten till att istället förlita sig på leverantörer av tredje part och elektronikproduktionstjänster (EMS). Hos dessa står arbetstagare ofta inför allvarliga arbetsförhållanden med låga löner, långa arbetstider, oregelbundna arbetsbelastningar och arbetsmiljöfrågor.

När arbete läggs ut på underentreprenörer tenderar fackföreningar ofta att vara defensiva och se till att befintliga jobb i företaget till varje pris behålls. Fackföreningar kan dock inte stoppa outsourcing och måste därför ha offensiva strategier för att organisera arbetstagare på de nya arbetsplatserna.

Resultat i korthet

Resultat från detta projekt kommer efter nästa rapporteringsperiod.

Till projektsidan
Region: Afrika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60411
Mer info

Det svenska fackförbundet Seko ska tillsammans med ITF (International Transports workers Federation), det regionala ITF Africa och ett antal partners i Dakar and Addis Ababa genomföra detta projekt under åren 2020-2022.

I flera länder i Afrika planeras och implementeras BRT-projekt, Bus-Rapid Transit, för att hantera problem som överbefolkning, föroreningar (inklusive stigande koldioxidutsläpp) och trafikstockningar. BRT-projekten finansieras av lån från Världsbanken och innehåller oftast förbehåll om att systemen ska drivas av privata företag.

Förutom större sociala och miljömässiga fördelar med att förbättra kollektivtrafiken, innebär BRT-systemen betydande förbättringar i arbetsvillkor i jämförelse med arbete inom det informella transportsystemet. Ett centralt problem i introduktionen av BRT är att transportfacken som representerar både formella och informella arbetare i de drabbade städerna inte är erkända som berörda parter och därför inte aktivt kan delta i planering eller genomförande av BRT-projekten och därmed påverka arbetsförhållanden för bussarbetarna.

Detta 3-åriga projekt följer metodiken och strategin som utvecklades under 2018 och 2019 och inleddes med forskning i Dakar och Addis Abeba, följt av lokala aktiviteter utvecklade från forskningsresultaten. Under föregående period genomfördes projektet i Nairobi.

ITF arbetar mycket strategiskt för aktivt ansvar i Just Transition och har också en aktiv dialog med Världsbanken. Projektet har därför som mål att utveckla och stärka fackens delaktighet och påverkan vad gäller utvecklingen av BRT. De tre projektdeltagande fackföreningarna i Nairobi stärkte sin förhandlingskraft då de deltog i projektet genom bland annat ökat medlemskap, ökad kunskap hos arbetarna om sina rättigheter och i att bygga allianser. Det var riktade rekryteringskampanjer av Matatu-arbetare och mer än 700 nya medlemmar anslöt sig.

Målet med detta projekt är att organisera BRT-arbetare så att de kan delta och bidra aktivt till de beslut som fattas för när det handlar om införandet av BRT. Vidare är målsättningen att facken ska lyckas organisera informella arbetare med tonvikt på kvinnor och unga arbetare och att de stöder en rättvis övergång från informella jobb till en formalisering av den informella transportsektorn för att förbättra arbetsvillkoren. Arbetare, fackliga organisationer, passagerare, kvinnogrupper och ideella organisationer arbetar tillsammans och kräver en hållbar, tillgänglig, prisvärd, klimatvänlig, säker, effektiv och integrerad kollektivtrafik samt påverkar beslutsfattare och deltar i sociala dialoger. Projektets resultat kommer verifieras med stöd av projektets egna uppföljningssystem.

Resultat i korthet

Strategier för kampanjer togs fram i samarbete med alla berörda fackliga förbund och genomfördes sedan brett. Facken har under året byggt upp ett nätverk och samverkat i allianser med andra fackföreningar, passagerargrupper, miljö- och samhällsorganisationer samt med universitet i Nairobi och Dakar.

Kampanjerna påverkade de tre fackföreningarnas förhandlingar som i sin tur förändrade arbetsvillkoren. Omvandlingen från informella till formella jobb är genomförd när det gäller persontransporter. Ett jämställdhetsfokus ingår som en del av förhandlingskraven vid införande av Bus Rapid Transport, BRT.

Facket TAWU i Kenya deltar allt oftare i dialog med regeringen om transportpolitik och arbetstagarfrågor. En inledande workshop genomfördes med alla intressenter i Dakar vid införandet av BRT i Senegal. Transportmyndigheten (CETUD) har efter den workshopen jobbat tillsammans med ITF lokalt för att främja en ökning av antalet kvinnliga anställda. Det är också i enlighet med det nyligen undertecknade globala avtalet mellan ITF och UITP (International Association of Public Transport).

I Dakar, Senegal, genomfördes en workshop med tolv fackföreningar från nio länder där BRT redan är verksamt eller planeras. Det resulterade i en ökad förståelse för strategiskt kampanjarbete som en metod för bättre villkor samt erfarenhetsutbyte. Transportmyndigheten (CETUD) och ITF facken lokalt jobbar tillsammans för att införa nya bussterminaler i Dakar.

En guide för bättre förhandlingar vid införande av BRT, och om att omvandla informella jobb till formella, har tagits fram under året. Guiden finns på engelska och franska och kommer att översättas till spanska.

En undersökning genomfördes i Dakar, Senegal, under hösten 2019 i samarbete med University of Dakar (UCAD) och Global Labor Institute (GLI) med stöd från WIEGO (Women in Informal Employment: Globalizing & Organizing). I november diskuterades forskningsresultaten djupgående om BRT: s påverkan på den informella arbetskraften. Undersökningen förväntas publiceras under 2020.

Världstoalettdagen 2019 firades med att ställa krav på fler toaletter längs transportsträckor både för arbetare och allmänhet. I Nairobi, Kenya, fastslogs en dom att Kenya National Highways Authority ska tillhandahålla toaletter längs större vägar och busslinjer.

Till projektsidan
Region: Globalt
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60410
Mer info

Svenska fackförbundet Seko ska tillsammans med ITF (International Transport Workers Federation), de regionala ITF Asia/ Pacific och Americas samt ett antal partners i länderna Indien, Nepal, Brasilien och Colombia genomföra detta projekt under åren 2020-2022. Projektet är en fortsättning på tidigare projekt och har varit framgångsrikt. Denna period utökas antalet länder och deltagande fackliga organisationer.

Våld och hot mot kvinnor är ett problem på arbetsplatserna, även sexuella trakasserier. Projektet har tidigare bidragit till en ökad och bättre förståelse samt utvecklad kunskap om framförallt könsbaserat våld. Det handlar mycket om att kunna vidta åtgärder för att stoppa våldet mot kvinnor på arbetsplatser inom transportsektorn och stödja eller skapa folkrörelser i samhället som har samma mål.

Projektet involverade även män vilket bidragit till ökad förståelse och attitydförändring hos manliga ledare inom facken. Även myndigheterna i Peru erkänner att fackförbunden är en viktig aktör för att stoppa våld mot kvinnor.

Vid ILO:s senaste konferens antogs en konvention mot våld och trakasserier på arbetsplatser. ITF och dess partners fortsätter därför att påverka arbetsgivare för att skapa strukturer för att förhindra sexuella trakasserier och våld på arbetsplatserna. Men det handlar också om att förändra attityder hos kvinnorna själva. Här kommer ITF:s metod väl till pass. Deras utbildningsmaterial ger de fackliga organisationerna möjligheter att träna sina kvinnor. Utbildningsmaterialets fokus ligger på kunskapsökning, att kunna identifiera vad som är sexuellt våld på arbetsplatsen samt hur man kan göra för att förebygga situationerna.

Fler länder och partners gör att nätverkande ökar och erfarenheter delas än mer på den globala arbetsmarknaden. Och stödet behövs! Projektets resultat kommer att verifieras med stöd av projektets egna uppföljningssystem. ITF och SEKO har i en första fas stöttat ett projekt i Indien, som syftade till att påverka arbetsgivaren att skapa nödvändiga strukturer för att säkerställa en trygg och säker arbetsplats för de kvinnliga anställda. I Indien är sexuella trakasserier och verbala och fysiska övergrepp vanligt förekommande, inte bara på arbetsplatsen, utan även i samhället i stort. Exempelvis är kvinnliga busschaufförer en väldigt utsatt grupp.

Resultat i korthet

Projektet har tagit fram ett material som ger stöd till kvinnor som jobbar mot våld mot kvinnor. Materialet är uppbyggt i olika faser och ger förslag på strategier till de lokala fackens företrädare.

Nepal: Fackförbunden NETWON och ITWAN har tillsammans utbildat 600-700 medlemmar i temat våld mot kvinnor och av dessa har minst 100 blivit aktiva och jobbar nu med stöd till utsatta kvinnor. Förbunden lyckades efter framgångsrik lobbying att se till att det finns toaletter för de informella arbetare som jobbar som bussförare.

I Indien har facket MSTKS utbildat minst 50 kvinnor i temat våld mot kvinnor, och som ett resultat av utbildningen deltog alla i ett möte med ministern för att diskutera frågor som rör kvinnliga busschaufförer. Dessa kvinnor har blivit mer aktiva inom facket och deltar i fackliga aktiviteter så som protester, strejker och hungerstrejker för att bekämpa privatisering. En av dessa kvinnliga företrädare valdes till en hög ledarpost inom facket. Facket samarbetar med Women’s Facilitation Centers (fackliga resurscenter) för att stödja och utbilda kvinnor så de kan agera mot våld. Facket jobbar också ihop med ett stödcenter som är ansluten till Chennai Southern Railway; och som där driver en 24-timmars stödtelefonlinje för utsatta kvinnor.

En studie av våldsmän är påbörjad och 15 fall har genomförts hittills. Samtidigt har företrädare utvecklat en strategi där de kontaktar gärningsmannen om de får reda på att någon kollega är utsatt för våld. Detta skrämmer ofta mannen som upphör med beteendet. Facket AIRF har uppnått ett växande engagemang för arbetet mot könsbaserat våld i den egna organisationen samt bygger starkare allianser i samhället kring frågan. Kvinnorna har inrättat stödcentra så att utsatta kvinnor kan hänvisas till utbildad personal. Även jurister är knutna till dessa centra och följer med vid anmälan hos polis och vid läkarsbesök samt ger stöd i juridiska processer.

Förbunden i landet arbetar också med att stärka andra fackliga kamrater, exempelvis de hushållsanställdas förbund (SEWA), lärare och högskoleprofessorer, poliser och advokater, för att säkerställa att det sprids till andra sektorer förutom transport. Det pågår även andra initiativ som ett resultat av projektet:

Brasilien: Förbundet SINA förhandlade fram ett avtal med INFRAERO (statlig ägare av en flygplats) kring våld i hemmet. Bestämmelsen inkluderar olika rättigheter för kvinnor som upplever våld i hemmet. Det kan exempelvis innebära att en kvinna har rätt att vara hemma då hon blivit slagen eller farit illa på annat sätt. Det kan också innebära att kvinnan inte blir uppsagd om hon inte arbetar. Förbundet är en del av en lobbyrörelse för att förmå högsta arbetsdomstolen att inkludera en skyddsklausul för överlevare av våld i hemmet.

Till projektsidan
Region: Latinamerika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60441
Mer info

Det multilaterala regionala projektet mellan Seko och UNI är en fortsättning på tidigare insatser och fokuserar på organisering och dialog med de multinationella giganterna Amércia Móvil, Telefónica och Liberty Global inom telekomsektorn i Peru, El Salvador, Nicaragua, Panama, Guatemala, Colombia, Nicaragua, Jamaica och Saint Lucia.

Politiska förändringar har lett till avreglering av arbetsrättsliga lagar eller till arbetsreformer och företagen har lagt ut verksamheten på underleverantörer som Atento och Teleperformance. Detta har medfört en ökad antifacklig politik och att arbetstagarnas rättigheter ständigt hotas. Att organisera anställda, öka kunskap och medvetenheten om fackliga rättigheter och färdigheter i företagen och deras underleverantörer är den största utmaningen inom telekommunikationssektorn i regionen.

Målet med insatsen är att stärka facken och dess medlemmar i deras fackliga rättigheter och organisering för att representera sina medlemmar och uppnå goda kollektivavtal. Detta ska ske genom kampanjer och tematiska utbildningar kring fackliga rättigheter, förhandlingsteknik, icke-diskriminering och jämställdhet. Vidare ska Telefónicas underleverantörer kartläggas. Inom ramarna för projektet ska det även ske erfarenhetsutbyte med de andra fackföreningsallianserna och kommunikationsarbetet i sociala medier ska stärkas. Ett uttalat mål är att uppnå globala ramavtal med branschens aktörer.

Resultat i korthet

En av prioriteringarna i projektet är att uppnå ett kollektivavtal för alla arbetare i de deltagande förbunden. I detta avseende har alla deltagande fackförbund, förutom förbundet på Claro i Argentina (som nyligen började förhandla med en av fackföreningarna) och förbundet SUTTP på Telefónica i Peru (som för närvarande håller på att förnya kollektivavtalet), ett undertecknat kollektivavtal.

När det gäller kollektiva förhandlingar finns det två fall i Nicaragua och Colombia som visar hur viktigt projektstödet är. Nicaragua representerar ett sådant fall på grund av den djupa politiska och ekonomiska krisen och Claros vägran att förhandla. Med stöd av projektet mobiliserades arbetarna och facket framgångsrikt och lyckades förnya sitt kollektivavtal och även att nå reallönehöjningar som kompenserade för periodens inflation. Endast ett annat fackförbund i hela Nicaragua har uppnått något liknande.

I Colombia hade facket en konfliktsituation med företaget samtidigt som företaget genomförde en sammanslagning med ett annat bolag. Denna process var mycket komplex och många av arbetarna accepterade inte förändringen och lämnade frivilligt medan andra blev uppsagda. Under projektets gång tillhandahölls kapacitetsstöd till fackförbundet ULTRACLARO för att förhandla fram och underteckna ett kollektivavtal för de två sammanslagna företagen efter många års konflikt. Detta möjliggjorde stora ekonomiska och sociala fördelar för arbetarna samt viktiga garantier för fackförbundets ledare. Tillvägagångsätten för att uppnå resultaten/effekterna har varit utbildningar och möten i olika former.

Till projektsidan
Region: Asien
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Land:
Nummer:
60489
Mer info

Insatsen i Nepal sker i samarbete med Seko och UNI NLC (Nepal Liason Center) och syftar till att fackförbund inom telekom och post & logistiksektorn stärker förmågan att organisera och representera sina medlemmar. Vidare syftar projektet också till att medlemsförbunden i högre grad ska kunna samarbeta för att uppnå effektivare kollektivförhandlingar och till att facken får ett ökat antal kvinnor och unga som medlemmar och i beslutsfattande positioner.

Projektet är en fortsättning på tidigare projekt som har lett till goda resultat med ökat antal medlemmar, en ökad medvetenhet om vikten av jämställdhet samt till att yngre organisatörer och ledare utbildats. Detta arbete fortsätter under 2020-22.

Alla UNI NLC:s medlemmar påverkas allvarligt av avreglering och omstrukturering. Genom projektets aktiviteter ska medlemmarnas förmåga och kapacitet förbättras i att hantera de socioekonomiska utmaningarna i en global och teknologisk driven ekonomi. Vidare behöver samarbetet facken emellan stärkas, liksom den gemensam kampen för att nå kollektivavtal på ett effektivt sätt. Organisering är högsta prioritet för fackföreningarna, då de flesta är oorganiserade. Projektet ska skapa medvetenhet bland deltagarna för att se till att de förstår att de står inför samma problem, vilket kräver en gemensam och enhetlig respons.

Resultat i korthet

Projektet har under 2018 - 2019 bland annat resulterat i att båda medlemsförbunden inom postsektorn har börjat organisera inom logistiksektorn. Detta är innovativt och ett resultat av projektet och UNI: s bredare strategi för att modernisera fackföreningar inom traditionella postverk och öka deras medvetenhet om behovet av att organisera bland privata logistikföretag. Vidare har de flesta av UNI: s medlemsförbund yngre medlemmar som har fått ledarskapsutbildning inom ramarna för dettta projekt. Det man gjort för att uppnå resultaten/effekterna har varit utbildningar och möten i olika former.

Till projektsidan
Region: Asien
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60413
Mer info

Svenska fackförbundet Seko tillsammans med ITF (International Transport workers Federation), och fyra partners i Ukraina, Kirgizistan och Kazakstan ska genomföra detta projekt under åren 2020-2022. De ska också undersöka möjligheterna till att stödja fackliga i Georgien och i Mongoliet. Projektet var helt nytt 2018 och fokuserar på att ge de anställda inom järnvägssektorn en ökad levnadsnivå.

Järnvägen mellan Ryssland och Kina är en allt viktigare handelsväg genom de allt bättre transportmöjligheterna. Samtidigt privatiseras järnvägsnätet alltmer i länderna som berörs i detta projekt, Ukraina, Kazakstan och Kirgizistan. De anställda och de fackliga får genom privatiseringar nya utmaningar, nya sätt att agera på för att säkerställa schysta arbetsvillkor samt schyst hälsa och säkerhet på arbetsplatserna. Då facken i dessa länder är ovana att agera i den privata sektorn fick projektet en svår start 2018 men under 2019 har rekryteringen av nya medlemmar, ofta unga arbetare, gått över förväntan.

Projektets mål är att fackförbunden i projektländerna har kunskap och engagemang för att organisera järnvägsarbetare inom den privatiserade järnvägssektorn samt att de samarbetar med varandra för att stödja och dela erfarenheter samt stödjer varandras kampanjer. Utbildning av ledare, förtroendevalda samt medlemmar är en del av projektet strategier. En expansion till närliggande länder ska undersökas under projektperioden. Projektets resultat kommer verifieras med stöd av projektets egna uppföljningssystem.

Resultat i korthet

Projektet som fick en trög start har utvecklats snabbt, speciellt i Ukraina. De två länderna Kazakstan och Kirgizistan har genomfört en workshop (52 deltagare med 20 kvinnor i en mansdominerad yrkeskår) men har svårt att öppet prata om antingen reform eller privatisering då det politiska inflytandet från fd Sovjet är stort. Men slutresultatet blev ändå en plan för hur facket i landet ska organisera där outsourcing redan har ägt rum.

I Ukraina har facket ändrat sina stadgar så de kan organisera i den privata sektorn. Det innebar att 2 104 nya medlemmar rekryterades, tre nya fackförbund startade upp och två nya fackliga branschavdelningar bildades (reparatörer och ingenjörer). På andra arbetsplatser har fackföreningarna återaktiverats (efter att de varit inaktiva efter privatiseringen). Facken har också föryngrats och erbjuder ett digitalt medlemskap. Medlemskapet är kopplat till ett Visa kort där medlemmarna får olika rabatter.

Facken påverkar politikerna via upprop på nätet, och 43 000 personer undertecknade ett upprop i slutet av 2019. För att kunna kommunicera digitalt var facket tvunget att ändra sina stadgar. De har också utbildat två specialister på sociala medier och infört säker kommunikation. En annan stadgeändring innebär att vid val ska detta ske via ”hemlig” omröstning, eller som vi säger – sluten omröstning. Detta för att säkerställa demokratin när de ska välja ledare.

Till projektsidan
Region: Afrika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60408
Mer info

Projektet har två delar, en satsning på kvinnliga sjömän och den andra handlar om transporter i större städer. Kvinnor i Algeriet kommer att vara mentorer i de satsningar som ska skapa utrymme för kvinnor att vara med och fatta beslut inom de egna förbunden samt att alla har lika lön för lika arbete. Det handlar också om att kvinnorna ska ha en bra och säker arbetsmiljö samt schysta arbetsvillkor.

I transportsektorn handlar projektet om att organisera och utveckla kapaciteten hos de fackliga förbunden som är verksamma i den utveckling som sker för ett mer hållbart och klimatsmart alternativt resande. Sluta avtal, skapa nätverk mellan de olika facken samt bygga allianser med andra organisationer är viktiga beståndsdelar i projektet. Det betyder också att påverka regeringar och andra investerare så att satsningarna inom transport sektorn blir så bra så möjligt utifrån alla aspekter. Tillsammans utvecklas transportsektorn positivt.

Resultat i korthet

Projektet har bidragit till ökade insikter kring jämställdhet mellan kvinnor och män inom sjöfolk vilket ledde till att en kvinnokommitté inrättades i Algeriet. Denna kvinnokommitté fick utbildning och kommer att användas som mentorer till andra i projektets länder. Resultatet blev också att den mansdominerade sjöfolkssektorn fick en ökad förståelse för de frågor som kvinnorna vill förbättra. En ITF-inspektör (fartygskontrollant med internationella befogenheter att bevaka konventionerna (Maritime Labour Convention (MLC) som berör sjöfarten) anställdes i Marocko efter att behovet blev synligt efter projektutbildningar.

Fackliga förtroendevalda i Marocko, Algeriet och Tunisien, är involverade i ökad omfattning än tidigare i de interna beslutsfattande strukturerna. Medvetenheten om rättigheterna på jobbet ökade, och i Algeriet och Marocko fortsätter facken att utbilda i förhandlingsteknik inför att teckna kollektiva avtal. Tre företagsavtal fick förbättrade arbetsvillkor som ett resultat av utbildningar.

Projektet ändrar inriktning från 2020 och det blir mer fokus på att vara med då infrastrukturen kring det kollektiva resandet utvecklas i privat regi. Det kan bland annat handla om att ställa om jobb från den informella till den formella sektorn men också att facket kan delta i de sociala dialogerna.

Till projektsidan
Region: Asien
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60486
Mer info

Insatsen i ett multilateralt samarbete mellan Seko och UNI är en fortsättning på tidigare projekt men nu med fokus på enbart den växande telekomsektorn och med nya länder och målföretag däribland Telenor. Målet med insatsen är dels att skapa och kapacitetsstärka nya företagsfack att kunna uppnå kollektivavtal, att öka andelen kvinnor och ungas engagemang och positioner inom facket. Tidigare stöd har stärkt Ncell-facket i Nepal och DiGi-facket i Malaysia vars sakkunskap och erfarenheter kommer att utnyttjas i denna projektperiod, liksom Axaitaalliansen som bildades 2016 Myanmar kommer att ingå som projektland där Telenors verksamhet och möjligheter för facklig verksamhet måste kartläggas.

Andelen fackanslutna inom telekomsektorn i Asien är mycket låg och mycket arbete måste göras för att säkerställa att fackföreningar kan representera sektorns arbetstagare i regionen. Fackledarna saknar ofta kompetens och erfarenhet av organisering och kollektiv förhandlingar som är nödvändiga för att bygga starka och hållbara fackföreningar i de multinationella företagen.

Fackföreningarna i Asien arbetar ofta under mycket svåra förhållanden på grund av anti-fackliga attityder från regeringar och arbetsgivare. Outsourcing och avreglering samt omstrukturering och omvandling av de traditionella telekomoperatörerna till digitala företag är också en utmaning för facken. En viktigt komponent är att fortsätta nätverkandet mellan företagsfacken inom och utom samma målföretag för att effektivisera arbetet och skapa en djupare förståelse för regionens fackliga kontext.

Resultat i korthet

Resultat från detta projekt kommer efter nästa rapporteringsperiod.

Till projektsidan
Region: Asien
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Nummer:
60483
Mer info

Insatsen görs i samarbete mellan Seko och UNI och dess medlemmar i Sydostasien främst genom förbunden UNI MLC (Malaysia)och Asosiasi Serikat Pekerja Indonesia (ASPEK). Projektet är en fortsättning på stöd som går tillbaka till 2014 där facket i Malaysia har signerat kollektivavtal med DHL Global Forwarding, och där andra DHL branscher arbetar mot samma mål.

Syftet med projektet är att utveckla och stärka den lokala och globala fackliga strukturen som företräder arbetstagare hos framförallt DHL, men även andra större aktörer i de berörda länderna.

Genom att arbeta med utbildning kring organisering, kampanjarbete och kollektivt förhandlande ska de lokala förbunden stärkas. På lokal och global nivå kommer projektet att arbeta med förbättrad organisering och byggande av nätverk samt för att kunna påverka DHL att ingå ett globalt avtal.

Projektets drivs i linje med UNI:s fokusering på globala företag som dominerar branschen för att säkra positiva effekter av avtal för flertalets anställda inom en sektor.

Resultat i korthet

Sedan 2012 har det varit prioriterat för UNI att registrera fackföreningar och organisera inom DHL-företag i Malaysia. Tre företag har valts ut (DHL Global Forwarding, DHL Supply Chain och DHL Express).

Redan under projektperioden 2014-2016 erkändes facket och ett kollektivavtal undertecknades vid DHL Global Forwarding. Det andra kollektivavtalet undertecknades 2018 (2018-2021) och 2019 har förhållandet med ledningen mognat och ett så kallat "smart partnerskap" har upprättats med företaget. Detta manifesteras genom att facket får utföra s.k. roadshows vid DHL Global Forwarding Centers i Malaysia för att förklara kollektivavtalet för medlemmarna och rekrytera nya medlemmar. Dessutom hade facket och ledningen ett möte för att diskutera företagets omsättning och möjligheten att outsourca vissa enheter. Slutligen har facket hållit arbetsplatsmöten för att samla in klagomål från arbetarna.

År 2019 nåddes ett genombrott i den långa processen för registrering och erkännande av facket vid DHL Supply Chain och ledningen erkände fackföreningen i november 2019. Detta är en viktig prestation efter flera års förhalning från företaget. I DHL Express finns det inget av betydelse att rapportera. I Pakistan har ett mål med projektet varit att förena 5 befintliga postförbund i en federation. År 2019 gjordes framsteg och ett konstitutionsförslag diskuterades. Det slutliga dokumentet var ännu inte godkänt när rapporten skrevs men kommer snart att vara det och en invigningskonferens planeras att hållas 2020.

Till projektsidan
Region: Afrika
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Land:
Nummer:
60487
Mer info

Insatsen är ett bilateralt samarbete mellan Seko och TWGU (Transport and General Workers Union) i Malawi. Projektet startades av sex fackförbund i Malawi 2008 i syfte att kunna nå ut till medlemmar och potentiella medlemmar genom radioprogram om mänskliga och fackliga rättigheter som lett till goda resultat.

En stor del av arbetarna i Malawi är fortfarande inte medvetna om sina rättigheter, enbart cirka 3 av arbetskraften är organiserade. Många arbetsgivare tenderar också att ignorera bestämmelserna om arbetsrätt och vissa arbetsgivare är ibland inte ens medvetna om vissa arbetslagsklausuler. Under kommande utfasningsperiod är målet att öka andelen anslutna till facken med 20 000 nya medlemmar och att deltagande fack har kapacitet att fortsätta verksamheten utan finansiellt stöd utifrån.

Insatsen syftar även till att öka kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och att kvinnor tar plats i fackens ledning och kommittéer. Andelen TV inslag kommer att utökas som är mer populärt än traditionell radion. Även andra kommunikationskanaler ska användas för att nå även yngre personer. Radio- och TV-programmen kommer att fungera som kommunikationskanal mellan fackföreningar och arbetstagare över hela landet och nå även avlägsna plantager och jordbruksområden och hushållsarbetare vars arbetsplats sällan eller aldrig utsätts för arbetsinspektioner.

Resultat i korthet

Malawi har en befolkning på 17,5 miljoner och arbetskraften är cirka 7,2 miljoner. Fackligt medlemskap i Malawi är i allmänhet lågt. Den stora arbetskraften återfinns på landsbygden där facken oftast inte finns synlig. Det gör att radion når inte bara allmänheten utan också arbetande personer i hela landet. Deltagande fackliga förbund knyter an med verksamhet till vad radion sänder. Det är information om den nya lagstadgade minimilönen, jämställdhet, miljö och klimat samt vad en kan göra om det blir problem på jobbet.

Radion skapar intresse för fackligt medlemskap och under åren 2018-2019 rekryterades 6 628 nya medlemmar, (161% över målet på 2 500). Förbunden hänvisar till radiosändningarna som primära källor för arbetare att få information. Det sägs att facken har det lättare att rekrytera nu då många redan vet vad facket är tack vare radiosändningarna.

De fackliga organisationerna sluter också avtal lokalt på arbetsplatserna. Under 2019 slöts 7 kollektivavtal vilket ger arbetarna bättre rättigheter. Genom radiosändningarna kräver fler rätt till minimilönen, även i avlägsna byar. De hushållsanställda är en grupp som nu förstår sina rättigheter att få minst minimilön. Ett ökat antal anställda i den formella sektorn förstår sina grundläggande rättigheter och kräver dem genom att hänvisa till lagen och informationen har de fått via radion.

Kvinnor i Malawi har generellt färre möjligheter till jobb och till ledande positioner. Den könsbaserade diskrimineringen är väl synlig. Projektets involverade fackförbund har fortsatt att inkludera fler kvinnor på ledande poster. Minst 33% av kvinnorna har beslutande positioner inom facken. Förändringen är naturligtvis ett resultat av många samtidiga processer, men troligen har även radions budskap spelat en roll.

Till projektsidan
Region: Asien
Förbund:
Seko, Service- och kommunikationsfacket
Land:
Nummer:
60412
Mer info

Svenska fackförbundet Seko tillsammans med ITF (International Transport Workers Federation), det regionala ITF Asia Pacific med partners i Indien ska genomföra detta projekt under åren 2020-2022.

Den indiska hamnsektorn spelar en viktig roll för att upprätthålla tillväxten av landets handel. Det finns för närvarande 12 större transportnav, varav en stor hamn, som administreras av en styrelse som utses av Indiens regering. Hamnarbetarfacken brottas med frågorna som privatisering, outsourcing och ökad användning av kontraktsarbetare med korta anställningar.

Projektet påbörjades under 2017 och har varit framgångsrikt. Genom kraftfulla strategier, såsom exempelvis kampanjer, har de under 2018 rekryterat nästan 3 000 nya medlemmar på kort tid. De deltagande fackliga organisationerna lyckades också förhandla till sig åtta kollektivavtal som visar att de har färdigheter att försvara fackliga rättigheter och utveckla schysta arbetsvillkor.

Projektet fortsätter att ha fokus på att kampanja och rekrytera fler medlemmar, förtroendevalda och därigenom utöka den fackliga närvaron i de viktiga naven inom sjöfarten. Det handlar också om att skapa demokratiska fackliga organisationer, utbilda representanter och skapa nätverk mellan de olika fackliga organisationerna.

Det finns en majoritet av unga arbetare och ett ökande antal kvinnliga arbetare i logistikbranschen som inte är representerade och som har specifika frågor. Projektet kommer att bidra till en förändring och kvinnors frågor och deltagande i beslutsfattande organ inom fackföreningarna kommer att stärkas. Projektets resultat kommer att verifieras med stöd av projektets eget uppföljningssystem.

Resultat i korthet

Utbildning och samarbete spelar den stora rollen i att stärka fackens kapacitet samt föryngra facken. Det handlar bland annat om att organisera de oorganiserade arbetarna inom den informella sektorn. Det innebär att unga arbetare från by samhällen får kompetens i organisations- och ledarskap, rättigheter på arbetsplatsen, arbetsmarknadslagar och förhandlingsteknik. Denna kunskap gör dem aktiva och villiga att bidra till förändring.

Bättre arbetsvillkor med kollektivavtal och ökad demokrati inom facken är några resultat. Andra resultat är fler medlemmar (1 080 under 2019), fler utbildare som utbildar vidare på sina arbetsplatser och att fler har en ökad kompetens i organisations- och ledarskap (66 fler unga under 2019). Fler avtal säkrar arbetsvillkoren och stärker fackens ställning på arbetsplatsen. Projektet arbetar ofta i kampanjform.

Till projektsidan