São Tomé och Príncipe
De två öarna i Guineabukten utgör Afrikas till ytan näst minsta land (något mindre än Öland) med 193 000 invånare. Landet blev självständigt från Portugal 1975. Ekonomin är baserad på jordbruk, men oljefyndigheter väntas ge nya inkomster. Från 1991 har landet ett flerpartisystem. Det finns två fackliga centralorganisationer som är anslutna till Världsfacket, ITUC.
Fakta
Ekonomin har varit helt beroende av kakao som odlas för export. Torka och misskött ekonomi har lett till minskad export och ökat underskott i handelsbalansen. Förhoppningen om stora oljefyndigheter har till stor del slagit fel. Man har ett nära samarbetar med Nigeria och från 2016 också med Ekvatorialguinea som rör oljeutvinning. Nigeria medverkar också i finansieringen av det universitet som grundades 2014.. Man har också i några år haft ett nära samarbete med Angola. Turism är en möjlig framtida inkomstkälla. Landet har fått största delen av sin utlandsskuld efterskänkt då man levt upp till Världsbankens och IMF:s krav. Valutan är via ett avtal med Portugal knuten till euron.
I januari 2018 besökte Kinas utrikesminister Sao Tomé som ett fem afrikanska länder som man önskar stärka samarbetet med.
2005 ratificerade landet ILO:s konventioner mot tvångsarbete (nr 105) och barnarbete (nr. 138 och 182) och har därmed ratificerat samtliga 8 grundläggande ILO-konventioner.
Fackliga aktioner förekommer.
São Tomé och Príncipe har två fackliga centralorganisationer som är anslutna till Världsfacket, ITUC:
Organização Nacional dos Trabalhadores de São Tomé e Príncipe-Central Sindica (ONTSTP-CS) med 4 000 medlemmar och União Geral de Trabalhadores de São Tomé e Principe, (UGI-STP) med 7 684 medlemmar. Organisationerna samarbetar nära med de fackliga organisationerna i Gabon.
Januari 2018 av Kjell Kampe.
För mer info kontakta info@uniontounion.org.
