Pakistan

Pakistan är det sjätte befolkningsrikaste landet i världen. Det är en parlamentarisk demokrati, men militären har en stark roll. Det finns flera fackliga organisationer i landet, men förtryck och repression mot fackligt aktiva är vanligt.

Fakta

Statsskick
Federal republik
Yta
803 900 km2
Huvudstad
Islamabad
Språk
Punjabi är största språk och talas av 48 procent av befolkningen, därutöver talas sindhi, siraiki, pashtu, urdu med flera språk. Urdu är landets officiella språk
Ratificerade kärnkonventioner:
29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 – 182

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Under de senaste åren har ekonomin växt obetydligt. Samtidigt ökar befolkningen hastigt, vilket leder till en tilltagande fattigdom. För 15 år sedan levde knappt 20 procent av befolkningen under fattigdomsnivån, den andelen är nu 40 procent.

Pakistan är ett jordbruksland, hälften av arbetskraften utgörs av småbönder. Mer än 25 procent av jorden ägs av en procent av jordägarna. Den viktigaste jordbruksprodukten är vete.

Bomullsodlingarna är också av stor betydelse eftersom de ger råvaror till den ekonomiskt viktiga textil- och mattindustrin. Endast 17 procent av arbetskraften har en formell anställning, inom den offentliga eller privata sektorn.

Den fackliga situationen: 

I Pakistan finns omkring 8 000 lokala fackföreningar, dessa organisationer kan besluta om de ska tillhöra en centralorganisation. I dag är knappt fem procent av landets arbetskraft fackligt organiserad. Men eftersom arbetskraften består av 50 miljoner människor betyder det ändå att facket är en stor folkrörelse.

Den största fackliga centralorganisationen är Pakistan Workers’ Federation (PWF), med tio betydelsefulla medlemsförbund. Den bildades 1995 när åtta fackliga rörelser gick samman. Sammantaget organiserar PWC två procent av arbetskraften. En annan betydande fackliga centralorganisationer är All-Pakistan Federation of Trade Union Congress (APFTUC).

Flera av landets fackliga strukturer är starkt politiserade, två står långt till vänster och en är högerinriktad. Därutöver finns två centralorganisationer med en utpräglat en religiös framtoning, en är muslimsk och en kristen. I delstaten Baluchistan finns en facklig struktur med namnet Civil Secretariat Employees Association (CSEA). Flera av ledarna för CSEA har blivit fängslade och torterade.

Anslutningen till fackliga organisationer har successivt sjunkit, den viktigaste orsaken är svårigheten för lokala fackklubbar att överleva i samband med att företag har privatiserats. Det är också vanligt att fackligt aktiva avskedas och grips av polis. En orsak till den låga fackliga anslutningsgraden är att många inte vågar organisera sig fackligt. I Pakistan finns också en omfattande informell sektor där människor saknar anställning, bland dessa är den fackliga anslutningsgraden särskilt låg.

En fråga som vållat återkommande strider mellan regeringen och flera av landets fackliga organisationer är planerna på att privatisera statliga företag och naturtillgångar. De fackliga företrädarna har i regel motsatt sig privatiseringarna, främst av rädsla för att många jobb ska försvinna efter hårda rationaliseringar.

Kvinnorna har en mycket svag ställning på arbetsmarknaden. Ofta uppmanas de att inte skaffa sig ett jobb. De kvinnor som arbetar diskrimineras systematiskt och har långt lägre löner än män.

I Pakistan har regeringen fastställt minimilöner för olika branscher. Lönerna sätts vanligen utifrån denna gräns. Syftet med minimilönerna är att utgöra ett golv för lönenivåerna, men i realiteten fungerar de som ett tak för lönerna.

För en arbetare är minimilönen kring 7 000 rupees i månaden, vilket motsvarar ungefär 600 kronor. Men många arbetsgivare betalar inte ens ut minimilönerna. Då måste facket slåss för att arbetsgivarna åtminstone ska följa lagen.

Barnarbete är vanligt i Pakistan. Enligt ILO (International Labour Organisation) finns 3,6 miljoner barnarbetare mellan 5 och 14 år. 2,5 miljoner personer i Pakistan är tvångsarbetare, en vanlig form är skuldslaveri. Anställda inom exempelvis tegelbruk har skulder till arbetsgivaren som de genom sitt arbete tvingas att betala tillbaka så länge de lever.

Fackliga organisationer: 

Fackliga centralorganisationer, däribland: Pakistan Workers’ Federation (PWF) och All-Pakistan Federation of Trade Union Congress (APFTUC). Både PWF och APFTUC tillhör Världsfacket ITUC.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. Pakistan har ratificerat alla ILO:s kärnkonventioner, men landet bryter återkommande mot mänskliga rättigheter i arbetslivet. Det saknas garantier för att grundläggande fackliga friheter ska upprätthållas.

I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.

Ratificerade av landet:

Senast uppdaterad: 

Januari, 2019, Mats Wingborg. 

För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
4 - Trade rights index 4 short
Läs mer
4 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 4 betyder att det sker systematiska kränkningar.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt