Hoppa till huvudinnehåll
Bild

Det personliga är alltid politiskt

2017-02-27

Tystnaden kring mens är inte kvinnors ensak. Det är en rättighetsfråga som drabbar hela världens ekonomi, skriver Kristina Henschen, chef för Union to Union.

”Vi har vi rätt att ta ledigt på mensens första dag”, säger en facklig aktivist. ”Problemet är att arbetaren måste visa upp blodet för chefen.”

Vi deltar i en facklig workshop i Indien och deltagarna är från olika delar av Asien. Vi ser misstroget på varandra.

Visa upp blodet?

Orimligheten i kravet, och att det sannolikt aldrig kommer att ske, inser nog de allra flesta kvinnor oavsett yrkesval eller nationalitet.

För vi har alla någon gång befunnit oss mitt i den där blodröda skammen.

Om det är något som är globalt, så är det synen på kvinnokroppen, och dess funktioner som till exempel menstruation.

Kampen om kvinnokroppen är en gammal strid om kvinnans rätt att fatta sina egna beslut, bestämma över sig själv, och ytterst om tillgång till makt. Det handlar om att det personliga alltid är politiskt, vilket är ett av kvinnorörelsens slagord myntades av feministen Carol Hanisch.

Som del av denna politiska strid minskar nu en stor del av USA:s bistånd till just mödrahälsa, och det görs bland annat genom återinförandet av den så kallade Global Gag Rule, munkavleregeln, och är något som kommer att påverka de som lever i fattigdom mest. Organisationen Marie Stopes International (MSI) uppskattar att denna munkavle-regel under de närmaste tre åren kommer att resultera i:

* 6,5 miljoner fler oönskade graviditeter,

* 4,3 miljoner fler aborter, varav 2,1 miljoner osäkra aborter,

* 21 700 fler fall av mödradödlighet.

I protest kräver vi, ihop med många andra organisationer, därför att den svenska politiska viljan nu backas upp med finansiella muskler.

Orimligheten i mensskammen blir uppenbar i perspektivet att 800 miljoner människor har mens i världen varje dag. Det händer två miljarder människor. Att mensen, som är en förutsättning för liv och samhällsutveckling, inte funnits som del av det offentliga rummet beskrivs i boken ”Bara lite blod” av Anna Dahlqvist, och även temat för vårt kommande lunchseminarium ”Mens, makt och arbete” ihop med Arena Ide och ABF.

När tystnaden kring menstruationen kombineras med fattigdom får det enorma konsekvenser för flickors och kvinnors möjlighet att delta i både utbildning, arbete och samhällsliv.

Flickors skolgång är ett exempel. Avsaknaden av mensskydd, eller dess höga kostnader, i låg- och medelinkomstländer medför hygieniska risker. Det innebär även hög frånvaro som - lågt räknat - uppgår till att en av tio flickor söder om Afrika inte deltar i undervisningen. I Sierra Leone uppgår mensfrånvaron under skolgången till 20 procent, i Afghanistan till 30 procent och i Indien till 25 procent. Samtidigt vet vi de ekonomiska konsekvenserna av att kvinnor inte utbildas. Förutom att utbildning medför bättre hälsa och säkerhet, vet vi att för varje procents ökning av kvinnor som får högre utbildning, ökar ett lands årliga inkomst per capita med 0,3 procent.

Andra problem utgörs av bristen på privata och säkra toaletter, rent vatten och sanitet, brist på kunskap och kulturella tabun.

Att se mens som en självklar utvecklingsfråga, liksom en god sexuell och reproduktiv hälsa, SRHR, är en förutsättning för att kunna uppnå ett jämställt och jämlikt samhälle. Rätten till reproduktiv vård, säkra förlossningar och säkra aborter med rent vatten, sanitet och hygien handlar om att rädda liv. Detta, tillsammans med preventivmedel och sex- och samlevnadsundervisning, är nödvändiga områden för att flickor och kvinnor ska kunna planera sina liv, skaffa sig en utbildning, arbeta under anständiga förhållanden, försörja sig och bidra till en säkrare och mer hållbar värld.

Det borde inte vara något som ifrågasätts. Och det borde inte omgärdas av skam, okunskap och tabun. Låt oss fortsätta kämpa för att det personliga är politiskt!

Kristina Henschen

Ps. du har väl inte missat att vi lanserat en ny guide för rättvis handel? Se mer om skrften och vårt lanseringsseminarium här.

Tillägg: Under givarkonferensen #SheDecides under den gångna veckan bidrog många länder med totalt 1,8 miljarder kronor, enligt det svenska utrikesdepartementet. Men mycket med behövs då de amerikanska nedskärningarna inom hälsobiståndet kan visa sig uppgå till  så mycket som 95 miljarder kronor.

Håll dig uppdaterad

Prenumerera kostnadsfritt på våra utskick och få nyhetsbrev och inbjudningar till olika evenemang.