Myanmar (Burma)

Myanmar (Burma) blev självständigt 1948. Från 1962 till 2011 styrdes landet av militärjuntor. Vid valet 2015 vann Nationella demokratiska förbundet lett av Aung Sun Suu Kyi. Flera minoritetsgrupper är förföljda. Under 2017 flydde över 600 000 rohingyer till grannlandet Bangladesh. Under senare har nya demokratiska fackföreningar vuxit fram, men den fackliga rörelsen är svag.

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
678 500 km2
Huvudstad
Rangoon (Nay Pyi Taw är administrativ huvudstad)
Språk
Burmesiska samt flera minoritetsspråk
Ratificerade kärnkonventioner:
29 - 87 - 182

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Förutsättningarna för en positiv ekonomisk utveckling är goda. Myanmar är ett land rikt på naturresurser, där finns 80 procent av världens samlade teaktillgångar, men också tenn, kol, volfram, bly, zink och ädelstenar.

I landet finns en stor arbetskraft och lönerna är en tredjedel jämfört med grannlandet Thailand. Det har lett till att många utländska företag har etablerat sig i landet, däribland flera klädföretag. En annan växande inkomstkälla är turismen. Många nya jobb har skapats inom den växande hotell- och turismnäringen. 

Ett hinder för fortsatt ekonomisk utveckling är den låga utbildningsnivån, bland annat råder stor brist på personer med teknisk utbildning. Ett annat problem är den omfattande korruptionen.

Den fackliga situationen: 

Under militärstyret var den fackliga rörelsen tvungen att arbeta i exil från Thailand, där Federation of Trade Unions of Burma (FTUB) var den centrala organisationen. I takt med demokratiseringen och liberaliseringen har den fackliga rörelsen återvänt till Myanmar (Burma). I samband med att FTUB kunde öppna kontor i Rangoon i Myanmar bytte organisationen namn till Confederation of Trade Unions of Myanmar (CTUM). Under 2015 blev CTUM officiellt registrerad och därigenom accepterad av regeringen.

CTUM är idag den ledande fackliga kraften i landet. CTUM har för närvarande 70000 medlemmar uppdelade på 8 fackförbund. Förbunden organiserar bland annat industri- och gruvarbetare, offentliganställda och lantarbetare. Däribland existerar lokala fackföreningar på 700 fabriker.

Den starkare fackliga närvaron har inneburit krav på kollektivavtal och ny arbetsmarknadslagstiftning. I några fall har oenigheten mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivare gett upphov till konflikter. I synnerhet var det ett stort antal konflikter under åren 2013 och 2014. Fackliga företrädare hoppas att en bättre reglerad arbetsmarknad ska bidra till en ökad stabilitet.

En stor grupp burmeser är migrantarbetare och arbetar inom servicesektorn i Thailand, i synnerhet inom turismnäringen och inom livsmedelsindustrin. Även inom denna grupp har protesterna och strejkerna blivit vanligare. Demokratiseringen i Myanmar (Burma) har skapat högre förväntningar av bland dem som arbetar utomlands. Trots ökade fackliga friheter är det vanligt med reprerssion mot fackligt arbete. Vissa grupper av arbetstagre är särskilt utsatta för förtryck i arbetslivet. Hit hör flera av landets etniska minoriteter.

Fackliga organisationer: 

Fackliga centralorganisationer: Confederation of Trade Unions of Myanmar (CTUM).  Därutöver existerar flera lokala och oberoende fackföreningar som inte har anslutit sig till någon centralorganisation. CTUM tillhör Världsfacket ITUC.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. Myanmar har ratificerat några få av ILO:s kärnkonventioner. Det är vanligt att de mänskliga rättigheterna kränks arbetslivet.

I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.

Ratificerade av Myanmar:

Inte ratificerade av Myanmar:

Senast uppdaterad: 

December, 2019, Mats Wingborg. 

För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
4 - Trade rights index 4 short
Läs mer
4 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 4 betyder att det sker systematiska kränkningar.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt