Mauritius
Ögruppen öster om Madagaskar uppnådde sin självständighet från Storbritannien 1968. Ca 2/3 av befolkningen har indiskt ursprung. Mauritius är en stabil flerpartidemokrati. BNP per capita är en av de högsta i Afrika. Det finns ett flertal fackliga centralorganisationer.
Fakta
Mauritius ekonomi var länge ensidigt baserad på sockerproduktion, men den ekonomiska basen har vidgats i och med att textilindustrin, turismen, liksom den finansiella sektorn som ger stora inkomster, utvecklats. Mauritius har nu en av de högsta BNP per capita i Afrika. Arbetslösheten är låg, det är snarare brist på arbetskraft och immigrantarbetare finns från länderna runt Indiska Oceanen. Speciellt inom textilindustrin där arbetsförhållandena är mycket dåliga är andelen migrantarbetare hög.
Utländska investeringar sker i stor omfattning i de ekonomiska frizonerna. Kinesiska investeringar har ökat markant och där är det ofta protester mot dåliga arbetsförhållanden.
Klimatförändring och stigande havsnivå är ett hot mot den låglänta ön.
Strejkrätten är lagstadgad, men i praktiken leder alla konflikter till obligatorisk medling och regeringen har rätt att gå in och avgöra en tvist. Regeringen fastställer också minimilöner som i realiteten också blir norm för den faktiska lönenivån. Det är svårt att ansluta sig fackligt för migrantarbetare och de som är verksamma i de ekonomiska frizonerna, där flera tusen arbetare har förlorat jobbet på grund av sin fackliga aktivitet.
Det räcker att sju personer vill bilda ett förbund för att kunna bli registrerat hos myndigheterna som sedan har rätt att kontrollera förbundets verksamhet. Endast cirka en tredjedel av arbetskraften är fackligt organiserad och inom frihandelszonerna bara 12,5 procent beroende på att facket ofta nekas tillträde dit. Frihandelszonerna omfattar främst textil- och sockerindustrin.
ILO:s:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.
Mauritius har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner. Efterlevnaden är dock bristfällig.
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
På Mauritius finns mer än 350 fackförbund och sju fackliga centralorganisationer i landet med sammanlagt omkring 125 000 medlemmar.
Den fem största centralorganisationen som alla är med i världsfacket ITUC är
Congress of Indipendent Trade Unions, CITU med 30 000 medlemmar,
Confédération des Travailleurs du Secteur Privé (CRSP) med 7 000 medlemmar,
National Trade Unions Confederation, NTUC med 21 000 000 medlemmar, framför allt offentliganställda och textil- och plantagearbetare.
Mauritius Labour Congress, MLC med 7 000 medlemmar,
Mauritius Trade Union Congress, MTUC med 7 250 är
Alla är anslutna till Världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC. De är också anslutna till Organization of African Trade Union Unity, OATUU.
Januari 2019 av Kjell Kampe.
För mer information kontakta info@uniontounion.org.
