Mauritius

Ögruppen öster om Madagaskar uppnådde sin självständighet från Storbritannien 1968. Ca 2/3 av befolkningen har indiskt ursprung. Mauritius är en stabil flerpartidemokrati. BNP per capita är en av de högsta i Afrika. Det finns ett flertal fackliga centralorganisationer.

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
2040 km2
Huvudstad
Port Louis
Religion
Hinduism (majoritet), Kristendom, Islam
Invånare
1 264 613 invånare (2017)
BNP/Invånare
22 279 US-dollar (2017)
Språk
Engelska officiellt språk. Övriga är franska, hindi, morisyen
UNDP/HDI
Ranking: 63 Index: 0,777 (2018)
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182. (samtliga)

Arbetsmarknad: 

Mauritius ekonomi var länge ensidigt baserad på sockerproduktion, men den ekonomiska basen har vidgats i och med att textilindustrin, turismen, liksom den finansiella sektorn som ger stora inkomster, utvecklats. Mauritius har nu en av de högsta BNP per capita i Afrika. Arbetslösheten är låg, det är snarare brist på arbetskraft och immigrantarbetare finns från länderna runt Indiska Oceanen.  Speciellt inom textilindustrin där arbetsförhållandena är mycket dåliga är andelen migrantarbetare hög.

Utländska investeringar sker i stor omfattning i de ekonomiska frizonerna. Kinesiska investeringar har ökat markant och där är det ofta protester mot dåliga arbetsförhållanden.

Klimatförändring och stigande havsnivå är ett hot mot den låglänta ön.

Den fackliga situationen: 

Strejkrätten är lagstadgad, men i praktiken leder alla konflikter till obligatorisk medling och regeringen har rätt att gå in och avgöra en tvist. Regeringen fastställer också minimilöner som i realiteten också blir norm för den faktiska lönenivån. Det är svårt att ansluta sig fackligt för migrantarbetare och de som är verksamma i de ekonomiska frizonerna, där flera tusen arbetare har förlorat jobbet på grund av sin fackliga aktivitet. 

Det räcker att sju personer vill bilda ett förbund för att kunna bli registrerat hos myndigheterna som sedan har rätt att kontrollera förbundets verksamhet. Endast cirka en tredjedel av arbetskraften är fackligt organiserad och inom frihandelszonerna bara 12,5 procent beroende på att facket ofta nekas tillträde dit. Frihandelszonerna omfattar främst textil- och sockerindustrin.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.

Mauritius har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner. Efterlevnaden är dock bristfällig.  

Fackliga organisationer: 

På Mauritius finns mer än 350 fackförbund och sju fackliga centralorganisationer i landet med sammanlagt omkring 125 000 medlemmar. 

Den fem största centralorganisationen som alla är med i världsfacket ITUC är 

Congress of Indipendent Trade Unions, CITU med 30 000 medlemmar,

Confédération des Travailleurs du Secteur Privé (CRSP) med 7 000 medlemmar,

National Trade Unions Confederation, NTUC med 21 000 000 medlemmar, framför allt offentliganställda och textil- och plantagearbetare.  

Mauritius Labour Congress, MLC med 7 000 medlemmar, 

Mauritius Trade Union Congress, MTUC med 7 250 är

Alla är anslutna till Världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC. De är också anslutna till Organization of African Trade Union Unity, OATUU.

Senast uppdaterad: 

Januari 2019 av Kjell Kampe.
För mer information kontakta info@uniontounion.org.

 

För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Nyhetssajten Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
3 - Trade rights index 3 short
Läs mer
3 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 3 betyder att det sker regelbundna kränkningar.

Utvecklingsprojekt i Mauritius