Mauretanien
Sedan självständigheten från Frankrike 1960 har Mauretanien mestadels styrts av militären. Slavarbete förekommer fortfarande. Stora motsättningar råder mellan de arabiska och svarta befolkningsgrupperna. Ekonomin är outvecklad och de fackliga rättigheterna hårt kringskurna. Fyra fackliga centralorganisationer är med i världsfacket, ITUC.
Fakta
Basen för landets ekonomi är fisket och gruvindustrin, främst bestående av järn och koppar, och utvinning av olja. Vattnen utanför kusten tillhör jordens rikaste fiskevatten, men överexploateras av utländska fiskeflottor. Fisket bidrar ändå med 15 procent av BNP och 45 procent av exportinkomsterna.
Endast i söder, längst Senegalfloden, finns odlingsbar jord. Landet är därför beroende av att importera livsmedel. Trots att många människor har tvingats lämna jordbruket och flytta in till städerna de senaste decennierna p.g.a. extrem torka så är ändå ungefär 50 procent av befolkningen fortfarande beroende av jordbruk och boskapsuppfödning för sitt upehälle.
Dålig infrastruktur och brist på utbildad arbetskraft är ett hinder för utveckling. Några tillförlitliga siffror på arbetslöshet finns inte, men den bedöms vara hög.
Mauretanien har ratificerat konventionen mot barnarbete men ILO uppskattar att det finns 68 000 barn i åldern 10 - 14 år som tvingas arbete under svåra förhållanden.
Trots en lag som kan ge 15 års fängelse för den som utnyttjar slavar är tvångsarbete vanligt. Det finns en lag om minimilön, men minimilönen är så knappt tilltagen att det inte går att leva på den.
Arbetsmarknadslagarna begränsar de fackliga rättigheterna och gör det i praktiken svårt att få en fackförening registrerad.
Kränkningar av de fackliga fri- och rättigheterna hör till vardagen men trots det förekommer fackliga aktioner. Facken arbetar hårt för att organisera den informella sektorn.
Mauretanien har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner men brott mot konventionerna förekommer ständigt.
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
Fram till 1990 fanns det en facklig centralorganisation, Union des Travailleurs de Mauritanie (UTM), som var en integrerad del av statsapparaten. Facket spelade en viktig roll vid demokratiseringsprocessen på 90-talet. I dag finns det fyra fackliga centralorganisationer som är anslutna till världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC.
- Confédération Générale des Travailleurs de Mauritanie, CGTM, med 36 000 medlemmar. En framgångsrik kampanj för att organisera kvinnor har medfört att andelen kvinnor i CGTM på några år har ökat från 15 till 30 procent.
- Union des Travailleurs de Mauritanie (UTM),med 29 000 medlemmar.
- Confédération Libre des Travailleurs de Mauritanie, CLTM. Med 56 000 medlemmar.
- Confédération Nationale des Travailleurs de Mauritanie, CNTM med 39 550 medlmmar.
(Hemsidor på franska)
Maj 2019 av Kjell Kampe.
För mer info kontakta info@uniontounion.org.
