Libyen
Libyen blev ett självständigt kungadöme 1951. 1969 tog Moammar Kaddafi makten. Ekonomin utvecklades snabbt tack vare stora oljeinkomster, men regimen blev alltmer despotisk och Kaddafi dödades i revolutionen 2011. Situationen i landet är kaotisk. Viss facklig verksamhet förekommer dock.
Fakta
Oljeboomen på 60-talet medförde ekonomiska reformer. Intäkterna användes för en snabb utbyggnad av landets infrastruktur, men också utbildning och hälsovård. Fram till revolutionen och inbördeskriget 2011 var den ekonomiska standarden bland de högsta i Afrika och mångaafrikanska migrantarbetare fanns i Libyen. Inbördeskriget, det politiska kaos som råder och kampen om kontrollen av oljan har medfört också ett ekonomiskt kaos, men centralbanken har fortsatt att betala ut löner till den stora andel av arbetskraften som haft statlig anställning. Arbetslösheten bedöms vara 15 procent bland vuxna arbetare, drygt 40 procent bland ungdomar.
Libyen har haft många immigrantarbetare som levt under mycket dåliga villkor och ständigt riskerat att bli utvisade. Idag är normal facklig verksamhet knappast möjlig i Libyen, men trots att det är förenat med livsfara förekommer fackliga aktioner och strejker.
Facket var helt regeringskontrollerat fram till revolutionen 2011. Samma år bildade 15 fackliga organisationer från tio länder ett arabiskt fackligt demokratiskt forum. En av organisationerna var det nybildade Free Libyan Workers' Federation, FLWF.
FLWF är inte anslutet till världsfacket, ITUC, men några fackförbund är anslutna till sina respektive Internationella fackliga branschorganisationer (Global Union Federations), bl.a. anslöts två förbund till Internationella Transportarbetarfederationen, ITF 2013.
Libyen har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner men efterlevnaden fungerar inte i praktiken i dagens Libyen.
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
Maj 2019 av Kjell Kampe.
För mer info kontakta info@uniontounion.org.
För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Nyhetssajten Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.
Facket i världen
