Foto: Lina KarlssonFrån kollega till kollega - tillsammans arbetar fackföreningsrörelsen globalt med jämställdhet.
2021-03-05

Kollega till kollega – tillsammans driver vi det globala jämställdhetsarbetet framåt!

Fackliga medlemmar runt om i världen jobbar varje dag med en av de viktigaste frågorna globalt: jämställdheten. Att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet är grundläggande, både inom facket, men även på arbetsplatserna och ute i samhället.

Fackens krav är tydliga: alla arbetstagare har rätt till en anständig lön, alla ska kunna påverka sin arbetssituation. Och ingen ska behöva uppleva våld och trakasserier på arbetsplatsen. Det här låter kanske som självklarheter, men lägre lön, sämre arbetsvillkor och trakasserier på arbetsplatsen är vardag för kvinnor över hela världen.

Men fackföreningsrörelsens arbete gör skillnad.

Facklig framgång mot könsbaserat våld

Efter tio års intensivt påverkansarbete av den globala fackföreningsrörelsen antogs konvention 190 mot våld och sexuella trakasserier i arbetslivet av ILO sommaren 2019. Det som tidigare var vardag för många kvinnor på arbetsplatsen är nu förbjudet. Globalt arbetar fackförbund intensivt för att påverka sina stater för att alla ska godkänna, ratificera, konventionen.

Det här är en fantastisk framgång, eftersom hela 35 procent, eller 818 miljoner av världens kvinnor över 15 år, upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på jobbet eller i resten av samhället. Konventionen är ett viktigt verktyg för att stoppa våldet.

– Det var en stor facklig seger när konventionen antogs. Nu har vi ett rättsligt instrument där våra röster reflekteras, säger Adwoa Sakyi, koordinator för det globala facket IUL:s kvinnoprojekt i Afrika. Hon poängterar att det fackliga arbetet nu måste fokusera på att få alla världens länder till att ratificera konventionen. Läs mer i vårt reportage här.

Men arbetet mot könsbaserat våld sträcker sig även utanför arbetsplatsen. Idag är hemmet den farligaste platsen för en kvinna. Majoriteten av övergreppen sker bakom hemmets låsta dörrar –och förövaren är oftast en partner eller före detta partner. Enligt Sharan Burrow, världsfacket ITUC:s generalsekreterare, är könsbaserat våld i hemmet och på arbetsplatsen en facklig fråga. Att vara utsatt för våld i nära relationer får stora konsekvenser för både hälsa och arbetsliv.

- Under de 21 månader som har gått sedan ILO antog konvention 190 har en del regeringar ratificerat konventionen. Men det behövs mer omfattande åtgärder, säger Sharan Burrow.

Indiska fackförbund och organisationer har tillsammans med det globala fackförbundet ITF sammanställt en rapport som tydligt visar att våldet i nära relationer går ut över arbetstagarnas arbetsförmåga på jobbet. De blir distraherade, trötta, sjuka och risken för skador ökar. Arbetstagarna har även upplevt diskriminering eller negativa åtgärder, som exempelvis uppsägning, från arbetsgivaren på grund av att de har berättat om att de är utsatta för våld i hemmet.

I flera av de projekt som Union to Union och svenska fackförbund deltar i runt om i världen har framsteg skett. I Nepal har fackförbund och ideella organisationer gått samman och startat telefonjour dit utsatta kvinnor kan ringa för stöd. I Indien har flera fackförbund tagit fram riktlinjer för dokumentering av hot om våld och hur fackförbundet kan stödja de utsatta medlemmarna i kontakt med arbetsgivaren. I Burkina Faso och Kenya har fackförbund vid flera tillfällen stöttat sina medlemmar i rättsprocesser mot arbetsgivare som har avskedat personal som på grund av våld eller hot om våld inte har kunnat gå till sitt jobb.

Att bli uppsagd och tvingas sluta sitt jobb efter misshandel eller hot är inte okej. Facket har en central roll i arbetet med att skapa trygga anställningar för alla – och där ingen lämnas utanför.

Genderfrågor på fackens dagordning

Fackförbund har stora möjligheter att påverka såväl i arbetslivet som i samhället i stort, men även fackföreningsrörelsen behöver bli mer jämställd. Globalt blir allt fler kvinnor medlemmar i facket, och allt fler säger ja till beslutsfattande roller i facken. Men trots detta sitter fler män än kvinnor på ledande poster, även i fackförbund som representerar branscher där kvinnor i dag dominerar.

Genom det fackliga, globala arbetet står det klart att när kvinnor får ökat inflytande i facken blir bredden av frågor som diskuteras större, frågor som bidrar till bättre villkor och arbetsmiljö för alla. Jämställhet är med andra ord inte bara en kvinnofråga, det är en arbetstagarfråga för alla.

Kvinnor i toppen förändrar

I Libanon har fackliga arbetet för jämställdhet inom facken gett resultat. Förr fanns det inga kvinnor representerade i styrelserna inom det libanesiska fackförbundet för arbetstagare som arbetar med socialförsäkringar. Nu sitter kvinnorna i ledningen, vilket gör att fackförbundet driver och har fått igenom frågor som exempelvis flexibla arbetstider – för att göra det lättare för arbetstagarna att få ihop livspusslet.

Med fler kvinnor aktiva i facket blir också fler genderspecifika frågor aktuella: en av dem är hur viktigt det är att ha en lön som det går att leva på. Utan en rimlig lön tvingas kvinnor runt om i världen att göra svåra val. Ofta betyder det att menstruerande personer inte har råd med mensskydd, för att ta ett vanligt exempel. Uppemot 88 procent av världens menstruerande saknar tillgång till mensskydd. Det här leder till att många stannar hemma från arbetet eller använder ohygieniska trasor som mensskydd, vilket kan leda till hälsoproblem.

Bristen på mensskydd eller en toalett på jobbet som går att låsa är fortfarande ett problem för många kvinnor på arbetsmarknaden och därför en viktig facklig fråga. I en studie från Bangladesh stannade 73 procent av fabriksarbetande kvinnor hemma från jobbet i upp till sex dagar i månaden, något som påverkade både deras egen inkomst och fabrikens produktion. När kvinnorna fick tillgång till bra mensskydd och möjlighet att tvätta sig med tvål och vatten sjönk sjukfrånvaron.

Pandemin bakslag för jämställdheten

Covid-19-pandemin har drabbat världens fattiga och redan utsatta arbetstagare extra hårt. Enligt Adwoa Sakyi, samordnare för IUF, det globala facket för arbetstagare inom livsmedels-, jordbruks-, hotell- och restaurangbranschen, förlorade många arbetstagare i den informella ekonomin i Uganda sin försörjning när pandemin slog till.

– Människor kan inte arbeta när samhällena stänger ner. Då får de ingen inkomst och har inte pengar till mat.

Avsaknaden av sociala trygghetssystem gör att pandemin drabbar särskilt kvinnor, som i större utsträckning än män arbetar inom den informella arbetsmarknaden i låginkomstländer. Det betyder att kvinnorna ofta saknar anställningstrygghet och att de inte har rätt till sociala trygghetssystem. Blir de sjuka på jobbet eller uppsagda har de oftast inte rätt till någon sjukersättning eller a-kassa.

– Vi vet vem som drabbas hårdast av covid-19-pandemin och det är kvinnor. Kvinnor har lägre löner, sämre arbetsvillkor och tar den största delen av det obetalda hushållsarbetet. Fattigdomen ökar dessutom nu i låginkomstländer, där det redan är brist på sjuk- och hälsovård, säger Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union, och fortsätter:

– För att det globala jämställdhetsarbetet inte ska knuffas tillbaka ännu mer jobbar facken globalt för kvinnors lika rätt och möjligheter. Här spelar de svenska förbundens engagemang och det fackliga utvecklingssamarbetet en stor roll. Det handlar om en av vår tids viktigaste frågor: jämställdheten på arbetsplatserna runt om i världen.

Pandemin synliggör ojämlikheten på arbetsmarknaden runt om i världen. Redan före pandemin utförde kvinnor tre gånger så mycket av det obetalda arbetet i hemmet som män ur ett globalt perspektiv. Union to Unions regionala handläggare i Colombia, Diana Botero, berättar att den här ojämlikheten har förstärkts i Colombia under pandemin.

– Förutom att arbetstillfällen har försvunnit har många kvinnor känt sig tvungna att prioritera bort karriären för att ta hand om hushållet, särskilt när deras barn har distansundervisning, säger Diana Botero. Hon berättar också att den psykiska ohälsa och mäns våld mot kvinnor ökat kraftigt under pandemin i Colombia.

Utan fackförbund skulle många människor i låg- och medelinkomstländer leva och arbeta under ännu svårare omständigheter. Fackens globala samarbete gör skillnad varje dag ­– men det finns mycket kvar att göra! Facken har en avgörande roll för att världen ska bli mer rättvis, jämställd och demokratisk.

Union to Unions arbete för jämställdhet

Läs mer om hur Union to Union fokuserar på jämställdhet. Att det handlar om att stärka facken som aktör i arbetet för ökad jämställdhet i arbetslivet, i samhället och bland fackliga företrädare.