Foto: skärmdump från webbinarietMimmi Rönnqvist, ordförande i Saco studentråd, var en av deltagarna i paneldiskussionen under webbinariet "Klimatet - hur fixar vi krisen?"
2021-03-18

Klimatet – hur fixar vi krisen?

Klimatkrisen är akut och övergången till ett fossilfritt samhälle måste ske snabbt. Hur kan vi ställa om våra ekonomier på det sätt som krisen kräver, samtidigt som vi ser till att omställningen blir rättvis? I webbinariet Klimatet – hur fixar vi krisen, som häromveckan anordnades av Union to Union, diskuterades en rättvis klimatomställning tillsammans med Saco studentråd, Fältbiologerna, Centerpartiets ungdomsförbund och Grön Ungdom.
 

Redan i dag påverkar klimatkrisen, vår tids mest avgörande fråga, de allra fattigaste. Naturkatastrofer, som leder till torka, översvämningar och uteblivna skördar, gör att människor som lever i utsatthet får ännu svårare att försörja sig. Enligt fackföreningsrörelsen och Union to Union ligger lösningen i en Just Transition, en rättvis klimatomställning för alla, med klimatvänliga jobb och schysta arbetsvillkor som mål.

– Klimatomställningen innebär att jobb försvinner, jobb förändras och att nya jobb skapas när vi ställer om våra samhällen, säger Catarina Silveira, klimatrådgivare på Union to Union och fortsätter:

– Fackförbunden driver på för att de nya jobben ska vara gröna, socialt hållbara och ekonomiskt rättvisa. De som påverkas av klimatkrisen måste ha en demokratisk möjlighet att göra sina röster hörda och vara med och skapa framtiden.

Just Transition ger hopp

Övergången till ett hållbart samhälle är inte enkel utan kräver medvetna och gemensamma insatser, både nationellt och globalt.

– Jag är själv uppväxt i Brasilien där Amazonas och den biologiska mångfalden är i fara, säger Catarina Silveira. I Brasilien är klyftorna enorma, med växande ojämlikhet och stor arbetslöshet bland unga. Besluten fattas utan hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter eller framtiden. Därför fortsätter Union to Union, tillsammans med den globala fackliga rörelsen, att jobba vidare med Just Transition, eftersom det ger oss en möjlighet att tackla både klimatkrisen och ojämlikheten.

Gröna jobb kräver ny kompetens

Forskning visar att en grön, global omställning kan skapa 24 miljoner nya jobb i världen. Å andra sidan beräknas sex miljoner jobb i fossiltunga sektorer att försvinna. Det innebär att det uppstår stora behov av ny kunskap och kompetens på arbetsmarknaden.

– Om vi ska klara av en sådan här stor omställning tror jag att det är helt avgörande att arbetsmarknadens parter är delaktiga och att klimatomställning är ett gemensamt mål, säger Mimmi Rönnqvist, ordförande i Saco studentråd och fortsätter:

 – För fackföreningsrörelsen är förhandlingar ett bra verktyg för att förhandla fram avtal om gröna klausuler, utbildningspaket och allt möjligt. Parterna behöver också identifiera vilka branscher som sviktar och vilka nya kompetenser som behövs framöver.

Mer flexibla utbildningar

Omställningen påverkar också utbildningsväsendet, som måste förändras för att anpassas för framtidens behov:

– Studenter kommer att behöva mer valfrihet och flexibilitet så att de själva kan sätta ihop sin utbildning för att få rätt kompetens. I Sverige är ju den mesta utbildningen gratis, men här har vi istället en stor utbildningssegregation som styr vilka som har access till utbildning, säger Mimmi Rönnqvist.

Ida Alterå, förbundsordförande i Centerpartiets ungdomsförbund, ser också hur högskolor och universitet måste ge mer möjligheter för studenterna att själva påverka sin utbildning.

– För att alla grupper av unga i samhället ska få access till utbildning är det viktigt att satsa på studie- och yrkesvägledning, säger Ida Alterå. Kontakten mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden är avgörande för hur vi ska klara omställningen.

Tidsbristen akut

Eftersom klimatkrisen är akut måste den rättvisa omställningen ske snabbt. En av utmaningarna är bristen på tid för att näringslivet ska kunna ställa om så snabbt som krisen kräver.

– Vi behöver se en mer omfattande samhällsmobilisering, säger David Ling, språkrör i Grön Ungdom, och fortsätter:

 – Idag är många unga väldigt miljömedvetna och tar ett stort miljöansvar, eftersom de känner att det är deras egen framtid det handlar om. Politiken behöver sätta spelreglerna och sätta press på företagen och ge dem incitament för att ställa om till mer hållbar verksamhet.

Fackföreningsrörelsen har enligt flera en självklar roll i omställningen till en hållbar ekonomi och arbetsmarknad.

– När det gäller att lyfta ansvaret från individen till kollektivet, har fackförbunden en viktig roll att spela, på både klubb- och förbundsnivå, säger David Ling, språkrör i Grön Ungdom och tar ett exempel:

– Handelsanställdas förbund har tagit fram en miljö- och klimatrapport och jag tror att ju fler fackförbund som tar fram liknande handlingsplaner, desto fortare kommer det att gå.

”Rika länder måste gå före”

Även Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna, ser hur viktigt det är att fackförbunden engagerar sig i klimatfrågan och tillägger:

– Det är positivt att se att allt fler av fackförbunden under det senaste året tagit fram radikala handlingsplaner, säger Leo Rudberg. Vi behöver se en ny politik med gedigna satsningar på naturskyddet och sluta finansiera det som förstör naturen. Det är helt oacceptabelt att vi i Sverige satsar 2,5 gånger mer pengar på fossila subventioner än på miljösatsningar.

Enligt Leo Rudberg måste världen förändra synen på vad som är ekonomisk utveckling:

– Eftersom en storskalig grön tillväxt inte är möjlig måste vi släppa det ensidiga tillväxtmålet med BNP som enda mätverktyget. Det kommer att krävas en ekonomisk utveckling som ger tillväxt i fattiga länder, men inom planetens gränser och utan att bryta mot våra miljömål. Vi i rikare länder, som historiskt bär det största ansvaret för utsläppen, behöver gå före och minska våra utsläpp så fort som möjligt. Det är så vi ska ställa om för att det ska bli globalt rättvist för alla, säger Leo Rudberg, Fältbiologerna.