2015-09-30

Klimatet är en ödesfråga för världens arbetstagare

Oväder, torka och höjda havsnivåer påverkar redan människors sysselsättning. Och värre riskerar det att bli. Mycket, mycket värre.

I fredags antog världen nya mål för vår globala utveckling, den så kallade Agenda2030. De nya FN-målen har anklagats för att både vara svåra att kommunicera och att genomföra.

Visst är de en utmaning, faktiskt vår livs största. En utmaning som vi inte kan backa undan ifrån.

Om vi lyckas uppnå dessa nya mål kan vi bli den första generationen som lyckas rädda planeten, något som vi i det svenska civilsamhället gemensamt framhållit. Något annat alternativ finns inte.

Sysselsättning, miljö och migration är viktiga delar av dessa nya mål, och de ska ses i ljuset av att klimatförändringarna redan idag tvingar människor i migration i jakten på arbete. Detta är – om vi inte agerar snabbt- bara början.

Enligt FN:s flyktingorgan kommer det om 35 år finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar. Det kommer alltså att innebära ett rent skräckscenario- en mänsklig och global tragedi.

I denna klimatflykt drabbas de allra fattigaste värst. Deras möjligheter till försörjning slås i spillror och på grund av fattigdom finns få eller inga alternativ till sysselsättning. Det visar exempelvis vår färska rapport "Impact of Climate Change on Livelihoods" som vi lanserade på Bokmässan ihop med LO och det globala transportfacket ITF. Många klimatmigranter tvingas flytta in till städernas slum i jakt på överlevnad, och om de lyckas är det sannolikt osäkra anställningar inom den informella ekonomin som står till buds.

Ländernas anpassning för att motverka klimatförändringarna kommer att påverka arbetsmarknaden - vissa jobb måste bort, andra behöver komma till. Utan en tydlig röst i denna omställning riskerar många redan utsatta arbetstagare att dra det korta strået.

Inför denna orättvisa utmaning trycker fackföreningsrörelsen på världens ledare inför den stora klimatkonferens COP21 som äger rum om två månader i Paris. Facket kräver en rättvis grön omställning; en höjd ambitionsnivå med löften om fler klimatvänliga jobb före 2020; och, såklart, finansiellt stöd till de mest utsatta.