Kazakstan
Sedan självständigheten 1991 har sammansättningen av Kazakstans befolkning ändrats. Många ryssar har lämnat landet, vilket lett till att kazakerna numera utgör en majoritet. Olja och gas är viktiga inkomstkällor. I landet finns både en reformerad fortsättning på den gamla fackliga strukturen och en nybildad fackföreningsrörelse.
Fakta
Den ekonomiska utvecklingen i Kazakstan har varit snabb. I Kaspiska havet finns stora fyndigheter av petroleum och gas som gett landet stora inkomster. Det sjunkande oljepriset under senare år har emellertid lett till en viss dämpning av den ekonomiska utvecklingen. Det har också lett till en ökad arbetslöshet. En annan förskjutning är att allt färre arbetar inom tillverkningsindustrin medan fler jobbar inom olika servicenäringar. Omkring en fjärdedel av alla sysselsatta är egenföretagare, en internationellt sett hög andel. På landsbygden är andelen egenföretagare änn högre, omkring 40 procent. Många av dessa egenföretagare har små intäkter och lever under knappa förhållanden.
I Kazakstan finns både en gammal fackföreningsstruktur och en ny oberoende fackföreningsrörelse. Den gamla rörelsen, Federation of Trade Unions of the Republic of Kazakhstab (FTUK), har inte påverkats nämnvärt av de politiska förändringarna under de senaste fem åren och fungerar i realiteten som en del av statsapparaten.
Den oberoende fackliga rörelsen är svag och består främst av Independent består av Trade Union Centre of Kazakhstan, ITUCK, och gruvfacket Independent Mineworkers Trade Union, IMTU. ITUCK organiserar bland annat gasarbetare och anställda inom tillverkningsindustri. Ingen facklig organisation är medlem i Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS).
Våren 2017 dömdes Nurbek Kushekbaev, ordförande ITUCK, till 2,5 års fängelse. Han anklagas för att utlyst en lönestrejk. Den internationella fackföreningsrörelsen har protesterat mot domen och mot den antifackliga repressionen i landet.
ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. Kazakstan har ratificerat alla ILO:s kärnkonventioner, men staten kontrollerar huvuddelen av landets fackföreningsrörelse och det är vanligt att de mänskliga rättigheterna kränks i arbetslivet.
I ILO:s databas Normlexhittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.
Ratificerade av Kazakstan:
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
Fackliga centralorganisationer: Federation of Trade Unions of the Republic of Kazakhstab (FTUK) och Independent består av Trade Union Centre of Kazakhstan, (ITUCK), och gruvfacket Independent Mineworkers Trade Union, IMTU. ITUCK organiserar bland annat gasarbetare och anställda inom tillverkningsindustri. Ingen facklig organisation är medlem i Världsfacket ITUC.
Januari, 2019, Mats Wingborg.
För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.
