Kambodja
Kambodja är ett av östra Asiens fattigaste länder. Textilindustrin har emellertid vuxit snabbt och bidragit till ekonomisk tillväxt. Fackföreningsrörelsen är splittrad, men det finns bland annat ett starkt förbund för klädarbetare.
Fakta
Jordbruket står för nära hälften av BNP. En utbredd korruption har hämmat den industriella utvecklingen. Under senare år har emellertid textilindustrin vuxit snabbt. Främst är det textilföretag från Kina, Taiwan, Hong Kong, Malaysia och Singapore som investerat i landet, men även H&M har en omfattande produktion i landet. För närvarande finns omkring 700 000 anställda i landets klädfabriker, de flesta ligger i området kring huvudstaden Phnom Penh.
Under de senaste åren har protesterna ökat mot de låga minimilönerna inom klädbranschen. Under hösten 2015 ledde protesterna till att minimlönerna höjdes. Protesterna fortsatte dock och ledde till en ny höjning 2018. Idag motsvarar minimilönen cirka 930 kronor i månaden.
Kambodjas fackföreningsrörelse slogs sönder av krig och Pol Pots folkmord. Nu växer de fackliga organisationerna igen, främst beroende på en expanderande textilindustri. Samtidigt är repressionen mot fackligt arbetet omfattande med återkommande kränkningar av rätten att organisera sig och trakasserier av fackliga företrädare.
Kambodjas fackföreningsrörelse är starkt splittrad och uppdelad efter politik och personliga särintressen. I landets finns flera fackliga centralorganisationer, men också ett antal fackförbund som inte tillhör någon centralorganisation. De tre mest betydelsefulla fackliga centralorganisationerna är: Cambodia Confederation of Trade Unions (CCTU) med 10 000 medlemmar. Cambodia Confederation of Unions (CCU) med 95 000 medlemmar och Cambodia Labor Confederation (CLC) med 60 000 medlemmar. Därutöver finns bland annat ett självständigt fackförbund för textilarbetare, Oberoende kambodjanska fackförbundet för textilarbetare, som spelar en betydande roll för att förbättra villkoren på klädindustrierna.
I februari 2012 arrangerade fackliga organisationer och andra folkrörelser en tribunal för att ställa ansvariga multinationella företag till svars för odrägliga förhållanden. En rad arbetare vittnade vid tribunalen om att de svimmat under arbetstid på grund av stress, långa arbetsdagar och undernäring.
En rapport från Fair Action visar att allt fler klädarbetare i Kambodja har tillfälliga anställningar. Inte sällan är arbetarna anställda så korta som en månad i taget. Det gör det enkelt för arbetsgivare att bli av med fackligt aktiva arbetare eller arbetare som inte vill jobba övertid. En konsekvens är att många anställda blir rädda för att organisera sig fackligt.
Fackliga organisationer: Tre av de fackliga centralorganisationerna tillhör Världsfacket ITUC. Det är Cambodia Confederation of Trade Unions (CCTU), Cambodia Confederation of Unions (CCU) och Cambodia Labor Confederation (CLC).
ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. Kambodja har ratificerat alla ILO:s kärnkonventioner, men det är vanligt med kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet.
I ILO:s databas Normlexhittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.
Ratificerade av Kambodja:
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
December, 2019, Mats Wingborg.
För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.