Foto: IUF Asia/PacificDen 22 februari anslöt sig medlemmar från IUFs lokala partnerorganisationer, de flesta arbetande inom jordbruk och livsmedelsindustri, till en rikstäckande generalstrejk med krav på att det militära styret upphör och att de demokratiska rättigheterna och friheterna återupprättas.
2021-03-29

Hopp om långsiktig förändring i Myanmar

Omvärldens vrede mot militärkuppen och dödandet av demonstranter i Myanmar växer. Det globala facket IUF kräver att militären ger upp omedelbart:

– Militären, Tatmadaw, måste lämna ifrån sig alla regeringsposter och gå tillbaka till kasernen, säger Hidayat Greenfield, regionchef för IUF i Asien-Stillahavsregionen.
 

Enligt FN pågår det ett massmord på befolkningen, i och med att militärjuntan fortsätter att med dödligt våld slå ner demonstrationer och protester. IUF fördömer militärkuppen i februari och står bakom kraven från Myanmars folk att omedelbart och villkorslöst släppa alla fängslade politiska ledare, journalister, författare och människorättsförsvarare.

Enligt Hidayat Greenfield är det positivt att omvärldens blickar riktas mot Myanmar, men att det samtidigt är viktigt att ställa rätt krav i en komplicerad situation. Det gäller att inte glömma bort att militärens politiska makt var enorm även före kuppen: enligt konstitutionen hade militären 25 procent av platserna i parlamentet.

Han påminner också om att Aung San Suu Kyis regering avfärdade FN-kritiken mot den uppmärksammade behandlingen av rohingyerna i delstaten Rakhine, som enligt FN gick att beteckna som ”risk för folkmord”.

– FN-rapporterna varnade också för att ingen regering kan kontrollera landets militär och att den på grund av sin enorma ekonomiska makt kan undgå straff.

Militärens dominans

Förutom sin politiska makt var det Myanmars militär som före kuppen även kontrollerade det mesta av landets affärsrelationer. Det globala facket IUF välkomnade FN-rapporten som år 2019 listade 120 företag helt ägda av militären och ytterligare ett antal företag som samverkar med den.

– Vi uppmanade utländska företag att sluta göra affärer med dem, men inget hände, säger Hidayat Greenfield. Rent politiskt är det frustrerande att den här breda, internationella uppslutningen kommer först nu när Aung San Suu Kyis regering har avsatts. Vi visste redan för två år sedan hur det ligger till.

Hidayat Greenfield berättar att IUF fortsätter att påverka företagen inom sina sektorer (turism- och hotell, restaurang, jordbruk och tobaksindustri) för att de ska avsluta samarbetet med militären, med målet att den ska isoleras ekonomiskt och att det här är enda sättet att häva straffriheten. Ett initiativ som Hidayat Greenfield anser att alla globala fackförbund borde följa efter.

– Men vi måste också komma ihåg att regeringen som avsattes i kuppen inte kom till makten genom ett fritt och rättvist val. 2,6 miljoner medborgare hindrades från att rösta på grund av sin etnicitet.

Behov av ett demokratiskt återupprättande

Flera gånger påminner Hidayat Greenfield om hur situationen i Myanmar var mycket problematisk redan före kuppen. Bristen på demokrati och yttrandefrihet, liksom diskrimineringen och trakasserierna av olika etniska grupper, var påtaglig. Bland annat införde den nu avsatta regeringen en rad repressiva lagändringar.

– Ett antal av våra medlemmar inom hotellsektorn hölls fängslade i mer än en månad som en följd av de lagändringarna. Det räcker därför inte att kräva att de som nu har fängslats släpps fria, vi behöver se ett fullständigt återupprättande av demokratin, säger Hidayat Greenfield.

Viktigt med rätt sanktioner

Nu när det internationella trycket ökar och med det, skarpa uppmaningar om sanktioner mot företag i Myanmar, är det enligt Hidayat Greenfield angeläget att känna till hur ägandet av landets företag ser ut. Sanktionerna ska riktas mot de företag som ägs eller har inblandning av militären.

– Vi bör komma ihåg att 65 procent av företagen i Myanmar har kinesiska ägare och en bojkott av samtliga västägda företag riskerar att öppna spelplanen ytterligare för kinesiska investerare. Även om det finns utmaningar när det gäller fackliga rättigheter i flera västägda företag, riskerar situationen att förvärras om kinesiska investerare tar över landets ekonomi helt, säger Hidayat Greenfield.

Landgrabbing och folkmord 

Militären i Myanmar har sedan 1990-talet tvingat bort småjordbrukare från sin mark, utan kompensation, och med hot ifall de skulle vägra. Denna landgrabbing, eller markrofferi, har ökat i omfattning under de senaste åren. Enligt Hidayat Greenfield handlar det om militärens ekonomiska intressen, inom bland annat gruv- och gummiindustrin. Det var också militären som låg bakom folkmordet på rohingyerna, som tvingade fler än 700 000 människor att fly till grannlandet Bangladesh.

– Landgrabbing är en viktig fråga för våra medlemmar och många av dem är småjordbrukare som blivit marginaliserade genom att deras mark beslagtogs av militären. IUF fortsätter att kampanja för att öka medvetenheten i frågan, säger Hidayat Greenfield.

Chans till förändring

Även andra sektorer har drabbats hårt av militärkuppen, och enligt Hidayat Greenfield, ser framtiden mörk ut, inte minst för dem som jobbar med turism.

– Våra medlemmar i turism- och hotellsektorn hade redan drabbats hårt av pandemin, och i och med militärkuppen har de tappat allt hopp om att näringen ska kunna återhämta sig under de närmaste två åren. Det är väldigt tufft för dem.

Samtidigt finns det enligt Hidayat Greenfield möjligheter till förändring:

– Med den enorma internationella uppmärksamhet som situationen i landet har fått ser vi nu något av ett momentum, en möjlighet att inte bara återupprätta status quo, utan istället gå längre än så och se till att de olika etniska grupperna får tillbaka sin mark och sina rättigheter. Det fortsätter vi att jobba för, avslutar Hidayat Greenfield.