Hong Kong

Den 1 juli 1997 blev Hongkong åter en del av Kina, efter att tidigare varit den sista brittiska kolonin i regionen. De kinesiska ledarna deklarerade långt före övertagandet att det kapitalistiska systemet skulle fortsätta i Hongkong. Den fackliga rörelsen HKCTU är en stark kraft som försvarar de anställdas rättigheter och demokrati. Under senare år har protesterna i Hongkong ökat, många människor kräver utökad demokrati och ett slut på polisvådet. Flera fackligt aktiva har deltagit i protesterna.

Fakta

Statsskick
En särskild administrativ region i södra Kina, ingår i den kinesiska folkrepubliken, men särskilda lagar gäller för Hongkong.
Yta
1104 km2
Språk
Kantonesiska är officiellt språk.
Ratificerade kärnkonventioner:
Inte en egen stat, se Kina.

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Hongkongs BNP per capita hör bland de högsta i Asien. I Hongkong finns ovanligt många miljonärer och miljardärer, men också många låginkomsttagare och lågbetalda migrantarbetare. Det offentliga sociala skyddet är bristfälligt. Exempelvis finns inte något allmänt pensionssystem eller arbetslöshetskassa och den som vill ha en bra utbildning eller sjukvård får själv betala. De styrande i Hongkong har sedan decennier tillbaka fört en marknadsliberal politik. De har valt att blanda sig i så lite som möjligt, de låter marknaden agera fritt och de har aldrig initierat några generella välfärdsreformer. Två undantag finns dock när det gäller den nyliberala politiken: mer än hälften av invånarna bor i subventionerade bostäder och kollektivtrafiken, inklusive taxi, får ett omfattande offentligt stöd.

Samtidigt har Hongkong dragit nytta av den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina. Arbetslösheten i Hongkong är låg, för närvarande strax under 3 procent. Under senare år har det varit svårt för arbetsgivare inom bland annat servicenäringarna att hitta personal. Trots den goda ekonomin är dock fortfarande de lägsta lönerna låga. Den statliga minimilönen är för närvarande 35,5 HK-dollar, det vill säga knappt 40 kr i timmen. En låg nivå med tanke på Hongkongs höga BNP. Ordföranden i den fackliga centralorganisationen HKCTU, Carol Ng Man-yee, menar att en stärkt fackliga förhandlingsstyrka är enda sättet att driva upp lönerna.

Den fackliga situationen: 

De fria fackliga organisationerna är pressade och har ett svagt handlingsutrymme. Så länge fackföreningsrörelsen håller sig till snävt fackliga frågor accepteras de någorlunda av det politiska styret, men så snart fackföreningsrörelsen uppfattas som en självständig opposition riskerar verksamheten att strypas av regimen i Peking. Särskilt känsligt är när fackföreningsrörelsen i Hongkong kritiserar bristen på fackliga rättigheter i övriga Kina ("Mainland China"). 

Sedan 1997 är Hongong en del av Kina, det har inneburit att tumskruvarna dragits åt. Visserligen tillåter Kina en högre grad av organisationsfrihet och en friare debatt i Hongkong än i den övriga delen av landet, men även i Hongkong är öppenheten begränsad och detta drabbar de fackliga organisationerna. Under 2014 genomfördes den så kallade paraplyrevolutionen i Hongkong. Demonstranter protesterade mot att Kina begränsade det politiska manöverutrymmet i Hongkong. De fackliga organisationerna deltog inte officiellt i protesterna, men påverkades av skeendet.

Under 2019 skärptes åter konflikterna i Hongkong. Den folkliga mobiliseringen startade med att Hongkongs finansminister Carrie Lam lade fram ett lagförslag som innebar att personer som misstänktes för brott skulle kunna skickas till domstolar i Fastlandskina. Till sist tvingades Lam att dra tillbaka lagförslaget, men då vidgades kraven till att också handla om demokratisering och ett slut på polisvåldet. Inte heller under denna protestvåg har de fackliga organisationerna stått med som arrangör av demonstrationerna. I realiteten har dock den oberoende fackföreningsrörelsen spelat en betydande roll. 

Den dominerande fackliga rörelsen i Hongkong utgörs av Hongkong Confederation of Trade Unions (HKCTU). HKCTU bildades 1990 och är en facklig centralorganisation med förbund som bland annat organiserar lärare, byggnadsarbetare, livsmedelsarbetare, textilarbetare, socialarbetare, hembiträden och anställda inom elektronik- och telefonindustrin.

HKCTU har en ovanlig historia. Centralorganisationen har uppstått ur det kristna fackförbundet CIC, Christian Industrial Committé. Under en lång period fanns bara CIC som ett alternativ till de Beijing- och Taiwanstyrda fackföreningarna. Genom initiativ från offentliganställda vidgades den oberoende fackliga rörelsen och HKCTU bildades. HKCTU har för närvarande 170 000 medlemmar uppdelade på 61 förbund. medlemmarna återfinns inom en rad branscher som service, industri och offentlig sektor. Ett av förbunden organiserar hushållsanställda, det vill säga i huvudsak kvinnliga migrantarbetare från Filippinerna och Indonesien.

Det finns en nära koppling mellan HKCTU och demokratirörelsen både i Hongkong och i Kina. Samtidigt betonar HKCTU att organisationen är partipolitiskt obunden. Enda sedan starten har det också funnits ett nära samarbete mellan HKCTU och den svenska fackföreningsrörelsen, däribland i form av flera biståndsprojekt.

Vid sidan av HKCTU finns ytterligare två fackliga centralorganisationer i Hongkong, en Kina-trogen och en med nära band till Taiwan. Den sistnämnda heter Hongkong and Kowloon Trade Union Coincil (HKTUC).

Fackliga organisationer: 

Fackliga centralorganisationer. Hongkong Confederation of Trade Unions (HKCTU) och Hongkong and Kowloon Trade Union Coincil (HKTUC). Både HKCTU och HKTUC är medlemmar i Världsfacket ITUC.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. 

I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem. Hongkong är inte en egen stat utan en del av Kina. Hongkong är därför inte medlem i ILO och kan inte på egen hand underteckna några ILO-konventioner.

Senast uppdaterad: 

December, 2019, Mats Wingborg. 

För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
5 - Obefintlig garanti för fackliga rättigheter
Läs mer
5 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 5 betyder ingen garanti för rättigheter.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt