Guinea
Med mer än hälften av världens bauxit och med bördiga jordar har Guinea potential att bli ett välmående land. Idag är det dock ett av jordens fattigaste. Landet drabbades hårt av Ebolaepidemin 2014-15. Grundläggande fackliga fri- och rättigheter garanteras i lag men efterlevs dåligt.
Fakta
Guinea är rikt på bördig mark och mineraler, främst bauxit. Trots detta är landet extremt fattigt. Världsbanken har beviljat Guinea avskrivning av en del av landets skulder. Ebolaepidemin drabbade landet hårt och mer än 2 500 människor avled. Det medförde också att en lovande ekonomisk utveckling fick ett starkt avbräck.
Det är bara en liten andel av befolkningen som har en formell anställning, de flesta är småbrukare eller arbetar inom den informella sektorn, utan att vara anställda och helt utan anställningstrygghet.
Efter självständigheten kom fackföreningsrörelsen att knytas till regeringen. Facket har traditionellt haft en mycket stark ställning i landet. Arbetsmarknadslagen garanterar också rätten att strejka, dock inte inom alla områden. En stor svårighet i förhandlingsarbetet är bristen på fungerande arbetsgivarorganisationer inom den privata sektorn.
De senaste åren har flera grupper strejkat bland andra lärarna, gruvarbetarna och banktjänstemän.
Efter att facken agerat kraftfullt och också fått stöd från den internationella fackliga rörelsen har Guinea ratificerat ILO-konventionerna som gäller säkerhet och arbetsmiljö inom bygg- och gruvbranschen (konvention 167 respektive 176) samt konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter.
ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.
Guinea har ratificerat alla åtta kärnkonventionerna. Efterlevnaden är dock bristfällig.
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
I början av 1990-talet växte den interna kritiken mot ledarskiktet inom den enda tillåtna centralorganisationen CNTG som anklagades för korruption. En rad nya fackföreningar bildades och fackföreningsrörelsen är nu starkt splittrad. Tre centralorganisationer är anslutna till International Trade Union Confederation - ITUC:
- Confédération Nationale des Travailleurs de Guinée, CNTG (Facebook på franska) med 100 500 medlemmar, främst inom den offentliga sektorn
- Union Syndicale des Travailleurs de Guinée, USTG med 41 000 medlemmar, främst inom den privata sektorn
- Organisation Nationale des Syndicats Libres de Guinée, ONSLG med 23 750 medlemmar.
Januari 2019 av Kjell Kampe
För mer info kontakta info@uniontounion.org
För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Nyhetssajten Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.
