Gabon
Den olje- och järnmalmsrika före detta franska kolonin skulle kunna ge landets två miljoner invånare en hög levnadsstandard. Enpartiväldet har under 90-talet ersatts av ett flerpartisystem. En ny facklig centralorganisation har konkurrerat ut den regeringstrogna.
Fakta
BNP i Gabon ligger fyra gånger över genomsnittet för Afrika söder om Sahara. Anledningen är de stora oljefyndigheter i havet. Oljeinkomsterna som nu minskat något stod länge för ca 80 procent av exporten, närmare hälften av BNP och mer än hälften av statens inkomster. I nordöstra delen av landet finns järnfyndigheter som betecknas som världens största. Med 22 miljoner hektar regnskog är Gabon en stor exportör av ädelträ. Med rika tillgångar på magnesium, uran och fosfater är Gabon ett eldorado för gruvnäringen. Den ekonomiska politiken gör dock att de fattiga inte märker mycket av landets rikedom och det låga oljepris som gällt de senaste åren har medfört stagnation i ekonomin och oroligheter.
Staten är den största arbetsgivaren, därnäst kommer skogsbolagen. Arbetslösheten är hög, speciellt bland ungdomar, men under högkonjunktur saknas ändå arbetskraft och mång migranter ar sökt sig till Gabon för arbete. Deras rättigheter är starkt begränsade.
Facket har en relativt stark ställning i landet och har ofta nått framgång genom strejkaktioner, trots att strejkrätten är kraftigt inskränkt. Kränkningar av de fackliga rättigheterna är vanligt förekommande; immigranter saknar rättigheter och stor uppmärksamhet har riktats mot det omfattande barnarbete och handel med barn som förekommer, trots att Gabon har ratificerat ILOs konvention mot barnarbete.
ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.
Gabon har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner men bryter systematiskt mot dem.
- ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
- ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
- ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
- ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
- ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
- ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
- ILO 138 – Minimiålder för arbete
- ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete
Det finns idag tre fackliga centralorganisationer i Gabon; det regeringstrogna, Confédération Syndicale Gabonaise (COSYGA) med 22 800 medlemmar och Confédération Gabonaise des Syndicats Libres (CGSL) med 19 000 medlemmar. Båda är anslutna till världsfacket ITUC.
2009 bildades en tredje fristående centralorganisation för offentliganställda Syndicats de l'Administration publique (COSYNAP) till vilken bl.a. en av de två lärarorganisationerna och hälsoarbetarna anslöt sig.
Fram till 1980 var COSYGA den enda tillåtna fackliga organisationen i landet. CGSL har utvecklats snabbt och är i dag den fackföreningsrörelse som bäst representerar de anställda i Gabon. CGSL har flitigt använt strejkvapnet och ofta utmanat regeringen.
Mars 2019 av Kjell Kampe
För mer information kontakta info@uniontounion.org
