Photo: ILO/Aaron Santos
2016-10-25

FN-rapport: fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter

Företagens allt större makt i världen försvagar de fackliga rättigheterna. Det konstaterar en ny FN-rapport om föreningsfrihet och rättan att bilda fackföreningar på arbetsplatsen. Rapporten kritiserar kraftigt den ”konstgjorda skillnad” som görs mellan fackliga och mänskliga rättigheter.

I takt med att multinationella företag växer i styrka blir det att svårare för världens stater att säkerställa arbetstagarnas rättigheter. I och med globaliseringen ökar mängden komplexa och svåröverskådliga leverantörskedjor, migrationen av arbetskraft och den informella ekonomin. Det har i praktiken lett till att de flesta av världens arbetstagare inte omfattas av någon arbetsrätt, inte har möjlighet att förhandla kollektivt och har inte heller något fackligt skydd. 
 
- Världen och den globala ekonomin förändras med blixtens hastighet och de verktyg vi använder för att skydda de fackliga rättigheterna måste anpassas i samma takt. säger Maina Kiai, FN:s speciella rapportör som skrivit rapporten.

Ett första steg är att sluta göra konstgjord, enligt Maina Kiai, skillnad mellan fackliga och mänskliga rättigheter.
- Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Möjligheten att utöva sina rättigheter på arbetsplatsen är en förutsättning för arbetstagare att också uppnå andra rättigheter, såsom ekonomiska, sociala, kulturella eller politiska, fortsätter Maina Kiai.  

Rapporten konstaterar att det pågår ett koordinerat angrepp på arbetstagares rättigheter, både i enskilda länder och internationellt. Ett exempel på detta är att arbetsgivargruppen inom ILO menar att rätten att strejka inte existerar, trots att den skyddas av ILO:s konvention 87.

- Det är verkligen viktigt att FN:s generalförsamling erkänner att mänskliga och fackliga rättigheter inte går att separera. Rätten att organisera sig är under attack överallt och fackföreningarna står i främsta ledet för dess försvar, säger Jenny Holdcroft, vice generalsekretare för det globala industrifacket IndustriALL.

Rapporten i korthet
Rapporten “The rights to freedom of peaceful assembly and of association in the workplace” handlar om hur den globaliserade ekonomin begränsat arbetstagarnas mänskliga rättighet att organisera sig fackligt. Rapporten konstaterar att:

  • Arbetstagarna har liten möjlighet att påverka sina villkor. Därmed bryts inte fattigdomsspiralen, ojämlikheterna i världen består och demokratin blir begränsad.
  • Miljontals som arbetar inom de globala leverantörskedjorna, där föreningsfrihet och mötesfrihet ofta kränks, är migranter och arbetar informellt.
  • Kvinnors möjlighet att organisera sig och försvarar sina rättigheter undergrävs av diskriminering, trakasserier och jobb längst ner i de globala värdekedjorna.

Rapportens rekommenderar följande åtgärder:

  • Stater måste ratificera internationella lagar och regler för att säkerställa mänskliga rättigheter, inklusive ILO:s kärnkonventioner 87 and 98 om föreningsfrihet och rätten att förhandla kollektivt.
  • Företagen behöver erkänna arbetstagarnas mänskliga rättighet att bilda fackföreningar och förhandla kollektivt. Trakasserier och hot mot fackligt aktiva måste upphöra.
  • Fackföreningar och andra civilsamhällesorganisationer borde samarbeta närmre och människorättsorganisationer behöver erkänna mänskliga rättigheter i arbetslivet som en del av sitt uppdrag. Fackföreningar behöver göra mer för att försvara rättslösa arbetstagare, såsom migranter.
  • FN behöver integrera arbetsrätt i alla sina program för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter skyddas vid anbudsförfaranden och utlåning.