Fiji

Fackföreningsrörelsen Fiji Trades Union Congress (FTUC) har lett den inhemska kampen för demokrati och fackliga ledare har blivit gripna i samband med militärkupperna. Politiskt sett står FTUC nära landets arbetarparti. För närvarande redovisar FTUC att organisationen har 33 000 medlemmar. Det betyder att den fackliga organisationsgraden är låg men den fackliga rörelsen spelar ändå en betydande roll i samhället. 

Fiji har en lång facklig tradition och många fackföreningar. De flesta tillhör den fackliga centralorganisationen FTUC. FTUC grundades 1952 och har för närvarande 33 000 medlemmar. FTUC består av 30 medlemsförbund, de största organiserar offentliganställda, lärare och sockerarbetare. En konkurrerande facklig centralorganisation är Fiji Islands Council of Trade Unions (FICTU) med omkring 8000 medlemmar.

Politiska spänningar och spänningar mellan etniska grupper har präglat det fackliga landskapet. Befolkningen är uppdelad på fijianer som härstämmar från urspungsbefolkningen och indiska fijianer (brittiska kolonisatörer tog dit indier för att jobba på sockerplantagen). 1987 genomförde militären en kupp och störtade den första regeringen dominerad av indier. Nästa kupp kom i maj 2000. Arbetarpartiet och dess allierade hade vunnit valet 1999 och för första gången i landets historia hade en indier blivit premiärminister, Mahendra Chaudhry. Detta kunde inte militären acceptera som tillfälligt övertog makten. Efter nya val 2001 utsågs fijianen Laisenia Qarase till ny premiärminister. I december 2006 skedde nästa militärkupp, medan de tidigare kupperna orsakats av motsättningar mellan indier och fijianer orsakades denna av spänningar inom den fijianska gruppen. Nytt statsöverhuvud blev överbefälhavaren Vorege ”Frank Bainimarama. 2009 förklarade appellationsdomstolen att den sittande regeringen under Bainimarama var olaglig, det resulterade i att presidenten Iloilo upphävde konstitutionen och avskaffade domstolen.