2002-09-24

Ödesfrågor för Turkiet – Nyval och EU-medlemskap

-Det är inte lätt att förutsäga Turkiets utveckling. I det landet kan nästan allt hända. Det var inte många som för ett år sedan trodde att parlamentet skulle anta reformlagarna. Nu ser man ut att vara på väg mot ett EU-medlemskap, sade Henrik Liljegren på LO-TCO Biståndsnämnds seminarium om Turkiet. Han har i två omgångar varit ambassadör just i Turkiet.

Det var i augusti som parlamentet med överraskande majoritet fick antog förslag till reformer. I reformerna ingår bland annat förbud mot dödsstraff, ökad yttrandefrihet, ökad föreningsfrihet och anställningsskydd. Reformerna krävs för att landet ska accepteras som EU-medlem - en fråga som kommer att avgöra Turkiets framtid.
Det är oklart hur tillämpningen av reformerna i själva verket blir. I mitten av oktober kommer EU med en rapport där man tar ställning till reformerna.

-Om Turkiet frå börja att förhandla om medlemskap kommer förmodligen också att bero på om man lyckas lösa Cypernfrågan. Gör man det, så framstår möjligheten till medlemskap betydligt ljusare, säger Henrik Liljegren som tror att Turkiet kommer in i EU – och dessutom blir en respekterad och viktig medlem, en länk mellan Asien och Europa.
De turkiska väljarna är EU-vänliga. I opinionsmätningarna är runt 75 procent för EU, medan bara 20 procent är avgjort mot.

Nyval i november
Just nu finns flera frågor som kommer att avgöra Turkiets framtida öden, framför allt det nyval som hålls i november.

Den politiska agendan i Turkiet förändras snabbt. I valet kommer förmodligen förra valets vinnare, Echevits parti DSP, inte att få någon plats i parlamentet. Just nu ser vinnaren ut att bli det islamistiska moderata partiet AKP. Andra som tippas komma in är CHP, som grundades av Atatürk, ett parti som betecknar sig som socialdemokratiskt och är pro-väst, MHP, ett extremt högerparti och ANAP, ett höger/centerparti med stark anknytning till näringslivet, enligt Liljegren.
-Det är lite oroande att AKP leder. De säger sig visserligen vara positiva till EU, men många tror att de har tveksamma motiv och vill ta bort religionsfriheten och införa gamla sharialagar, sade Liljegren.

Henrik Liljegren underströk också att Turkiet har annorlunda traditioner än Sverige.
-Man är misstänksam mot utländsk inblandning, eftersom många länder historiskt har intrigerat för att få inflytande. Turkarna är också vana vid att även reformer diktatoriskt förs in från ovan, och förväntar sig lydnad. Man har helt enkelt brist på demokratiska traditioner, sade Liljegren - allt från Ottomanska riket över till befrielsekriget och bildandet av Turkiet 1923.
-Men utvecklingen har gått mycket fort, berättade Liljegren
1923 kunde bara nio procent av männen läsa och bara en procent av kvinnorna.
När sedan Ataturk dog 1938 hade han lyckats införa ett sekulariserat, demokratiskt och modernt samhälle som såg helt annorlunda ut.
-Men ännu har kulturen inte blivit demokratisk. Och man ska vara medveten om att Turkiet är ett land där vad som helst kan hända, på gott och ont, sade Henrik Liljegren.
-Jag är dock positiv inför dagens utveckling och tror att Turkiet blir medlem i EU. Men det gäller att representanterna från EU är mer diplomatiska, det finns en tendens i Turkiet att tolka alla utlänningar som värsta tänkbara inkräktare, slutsatser man drar utifrån tidigare erfarenheter.