Centralafrikanska republiken
Centralafrikanska republiken vann sin självständighet från Frankrike 1960. Landet är potentiellt rikt, men var länge en hårdför diktatur, har präglats av vanstyre och varit indraget i många konflikter med grannländer. Landet, befinner sig på gränsen till inbördeskrig och är nu ett av de fattigaste länderna på jorden. Två fackliga centralorganisationer finns men fackföreningsrörelsen är svag.
Fakta
Den viktigaste näringen är jordbruket. Bomull, timmer och diamanter står för de största exportintäkterna. Staten subventionerar jordbruket för att utöka odlingsarealen. För närvarande används endast en liten del av den odlingsbara jorden.
Även om landets ekonomi har stabiliserats något de senaste åren är försörjningsläget prekärt i områden där öppna konflikter råder.
Enligt konstitutionen garanteras fackliga fri- och rättigheter men förföljelserna mot fackligt aktiva har fortsatt.
Centralafrikanska republiken är tillsammans med Sierra Leone och Niger det land som har den högsta andelen barnarbetare i världen.
I mars 2015 protesterade bl.a. Internationella Journalistfederationen, IFJ och i april uttalade ITUC Africa krav på respekt för de mänskliga rättigheterna.
1990 kunde Confederation Syndicale des Travailleurs Centrafricains, CSTC bildas. Organisationen består av nio medlemsförbund, varav sex organiserar anställda inom den offentliga sektorn och har 11 124 medlemmar (2011). CSTC är anslutet till Världsfacket, ITUC
Sedan 2011 finns ytterligare en centralorganisation som också är ansluten till ITUC: Union Syndicale des Travailleurs de Centrafrique, USTC med 15 998 medlemmar.
December 2017 av Kjell Kampe
För mer info kontakta info@uniontounion.org
