Foto: Anna Nylander/Union to Union
2018-08-28

Opinion: Sätt mänskliga rättigheter i fokus under valet

Nästa vecka är det val i Sverige. Detta i en tid då mänskliga rättigheter dagligen kränks i världen och där demokratin i flera länder är på tillbakagång. Samtidigt präglas den svenska valdebatten i stor utsträckning av ett nationellt fokus. Detta trots att politiska beslut som tas i Sverige kan ha stor påverkan på människor liv och rättigheter i andra länder.

 

 

Under 2017 mördades fackligt aktiva i nio av världens länder, enligt världsfackets årliga index som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 142 länder. Granskningen pekar mot en mycket farlig global utveckling: demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 54 länder, i 59 länder förekommer massarresteringar av arbetstagare och antalet länder där arbetstagare utsätts för våld, hot och trakasserier har på ett år ökat från 59 till 65 stycken. Både stater och företag är aktörer bakom kränkningarna. Dessa kränkningar fortlöper trots att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att fackliga rättigheter är just mänskliga rättigheter som måste respekteras.

Mänskliga rättigheter och demokrati är sammankopplat
Mänskliga rättigheter och demokrati är nära sammankopplat och kan ses som två sidor av samma mynt. Utan rätten och friheten till åsiktsfrihet, organisationsfrihet och demonstrationsfrihet är det inte möjligt att genomföra fria och rättvisa val. Omvänt utgör också demokrati grunden för ett fritt och öppet samhälle där mänskliga rättigheter respekteras. Det är därför högst oroande att den demokratiska utvecklingen i världen backar för tolfte året i rad, vilket beskrivs i en rapport som tagits fram av Union to Union tillsammans med 18 andra organisationer inom samarbetsorganisationen Concord Sverige.

Även svenska företag kan ta mer ansvar
Sverige kan göra mycket för att säkerställa mänskliga rättigheter, inte minst i fall där svenska företags ageranden riskerar att kränka dessa rättigheter. Sverige har under de senaste åren visserligen gjort framsteg för att säkerställa skyddet av mänskliga rättigheter. Men fortfarande läggs en stor vikt vid frivillighet och företagens egen förmåga att prioritera mänskliga rättigheter. Erfarenheter visar att det inte räcker. Granskningar visar återkommande att svenska företag i flera fall saknar godtagbara processer för att ta ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras i företagens leverantörsled. Det har tidigare exempelvis rört sig om reseföretag som inte hanterar frågan om tvångsarbete på anlitade hotell, skokedjor som inte kontrollerar användningen av giftiga kemikalier i lädertillverkningen och klädföretag vars inköpsmönster bidrar till att hålla lönerna under levnadslönsnivå i produktionen i låglöneländer. En diskussion kring svenska företags agerande utomlands och möjligheten att utreda starkare lagstiftning saknas dock i den svenska valdebatten. Detta trots att Sverige, tillsammans med världens länder inom FN, åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de globala målen, där just mål 8 handlar om att verka för anständiga arbetsvillkor för alla.

Partierna behöver prioritera mänskliga rättigheter
För att Sverige ska kunna säkerställa skyddet av mänskliga rättigheter skulle en utredning av en lagstiftning om obligatoriska riskanalyser och åtgärdsplaner, så kallad human rights due diligence, behöva komma till stånd. En sådan har som syfte att identifiera, förebygga och redogöra för hur ett företag hanterar potentiella människorättsrisker i dess verksamhet. En möjlig utredning bör även inkludera risker relaterade till mötesfriheten och rätten till fredliga protester, som kan följa av företags och deras samarbetspartners verksamhet. En översyn av möjlig lagstiftning är en konkret åtgärd som politiken kan få till stånd. De demokratiska partierna behöver nu i valets slutskede därför ta ansvar för att lyfta fram och skapa engagemang för hur svenska aktörer kan göra mer för att säkerställa skydd av mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen.