Foto: Anna Nylander/Union to Union
2018-10-29

Opinion: Attackerna mot facket ökar i en värld med krympande demokrati

Att människor organiserar sig för bättre arbetsvillkor och anständiga löner är en fundamental byggsten för ett inkluderande, välmående och demokratiskt samhälle. De senaste åren uppvisar dock en trend där det blivit allt svårare för fackliga organisationer att verka fritt i flera delar av världen. I en rad länder utsätts fackligt aktiva för repressalier på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter i arbetslivet, och hindras från att utöva fundamentala rättigheter.

I oktober i år genomförde polis i Zimbabwe en räd mot den fackliga centralorganisationen Zimbabwe Congress of Trade Unions (ZCTU) och grep mycket brutalt 35 fackliga aktivister, inklusive organisationens ordförande och generalsekreterare. Bakgrunden var att facket planerade en fredlig demonstration mot regeringens ekonomiska krispolitik, som medfört skarpa prisökningar för stora delar av befolkningen. Polisen hade som svar utfärdat ett tillfälligt demonstrationsförbud med anledning av ett påstått kolerautbrott, vilket dock ZCTU menade enbart upprätthölls mot facket, samt inskränkte den grundlagsstadgade mötesfriheten. Det hårdföra agerandet känns igen från när andra stater slagit ner mot fredlig facklig organisering de senaste åren, vilket exempelvis drabbat fria fackföreningar i Egypten.

Krympande demokrati för facket - en global trend
Siffror från Världsfacket visar att det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhället som sker i en rad länder i allra högsta grad även påverkar fackförbund. I sin årliga index över hur fackliga rättigheter respekteras framgår det att antalet länder som förbjuder eller begränsar yttrandefriheten har ökat från 50 under 2016 till 54 under 2017. I länder som exempelvis Egypten, Algeriet, Belarus och Turkiet fortsätter repressiva styren att systematiskt begränsa medborgerliga rättigheter, vilket får en direkt konsekvens för fackförbund och deras medlemmar. Även om det dock just ofta är repressiva regeringar som står bakom åtstramningarna, kan det ibland även vara privata företag som med en regerings goda minne tillåts agera aggressivt gentemot fackförbund.

Ett utmanande av makt och ekonomiska intressen ligger bakom
Det krympande demokratiska utrymmet för facken kan yttra sig på flera olika sätt, och kan handla om allt från våld och hot till fängelsestraff. Det är heller inte ovanligt att de som vill inskränka det demokratiska utrymmet fabricerar brottsanklagelser, smutskastar och baktalar, försvårar begränsningar i att ta emot, hantera eller redovisa finansiering, attackerar människorättsförsvarare i medierna, och misstänkliggör dem så att stödet från lokalsamhället och internationella aktörer minskar. Flera faktorer samspelar bakom inskränkningar av fackföreningars, och civilsamhällesorganisationers, utrymme. En central faktor är dock det ökade antalet auktoritära stater med repressiva regeringar, som är rädda att mista makten och därför vill tysta och utplåna opposition och kritiska röster. Inte sällan rör det sig även om makthavare som vill skydda privata investeringar och inkomster eller undvika anklagelser om korruption.

Vägen till en socialt hållbar framtid
Sverige kan och bör fortsätta att spela en viktig roll för att stärka det demokratiska utrymmet i utsatta länder. Fackföreningsrörelsen är en initierad aktör med lång erfarenhet av att arbeta globalt för mänskliga rättigheter och demokrati, ofta i länder där situationen för fackförbund är särskild komplicerad. Att fack och organisationer som representerar människor har en plats vid förhandlingsborden där besluten fattas är avgörande för vår gemensamma framtid och en socialt hållbar tillväxt.
I grund och botten handlar fackliga rättigheter om mänskliga rättigheter. I en tid när dessa är på tillbakagång i flera av världens länder krävs det både politiskt ledarskap och konkret politik för att stå upp för dessa rättigheter.

Ruben Wågman
Policy- och programhandläggare, Union to Union