Kamerun

Kamerun var länge en enpartistat. Utvecklingen mot demokrati har gått långsamt. Landet har en relativt väl utbyggd industri. Kränkningar av de fackliga rättigheterna är vanligt förekommande.

Arbetsmarknad: 

I Kamerun finns förutom jordbruket en relativt välutvecklad industri. 2013 löstes en gränstvist med Nigeria och Kamerun som gjorde att Kamerun fick full suveränitet över en oljerik halvö. 2016 kritiserades Kamerun för att exportera virke från miljöskyddad skog.

Den fackliga situationen: 

I början av 1990-talet bröt fackföreningsrörelsen med regimen och proklamerade sig som en obunden fackföreningsrörelse. Enligt landets arbetsmarknadslagar har anställda rätt att bilda och ansluta sig till fackliga organisationer och rätt att förhandla om kollektivavtal. Myndigheterna har trots detta vägrat registrera de offentligt anställdas fackförbund. Kränkningar av fackliga rättigheter är vanligt förekommande. Både Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS och Organization of African Trade Union Unity, OATUU har upprepade gånger protesterat mot regeringens inblandning i fackliga angelägenheter. 2016 har protesterna mot kinesiska företag i landet lett till flera strejker.

Fackliga organisationer: 

Confédération Syndicale des Travailleurs du Cameroun (CSTC). CSTC som har 150 000 medlemmar förlamades länge av en intern maktkamp som till stor del provocerats fram av regeringen som aktivt stött den ena sidan i konflikten. 2011splittrades organisationen och Confédération des Syndicale Autonomes du Cameroun, CSAC , som nu har 75 000 medlemmar, bildades. Utöver dessa två finns ytterligare  två centralorganisationer, Unions des Syndicats Libres du Cameroon, USCL med 50 000 medlemmar och Centrale Syndicale du Secteur Public du Cameroun med 60 000 medlemmar.

Dessa fyra är alla anslutna till IFS. 

2015 stämdes ett svenskt skogsbolag Skogsnicke AB för att ha lockat arbetare från Kamerun till Sverige på falska premisser.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
4 - Trade rights index 4 short
Läs mer
4 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 4 betyder att det sker systematiska kränkningar.