Bahrain

Den ekonomiska utvecklingen grundar sig på utvinning av olja och gas. En annan viktig inkomstkälla är turismen. Bahrain är en monarki där kungen har stor makt, däribland utser kungen alla ledamöter till överhuset. Till skillnad från i andra länder runt Persiska viken finns en självständig facklig rörelse.  

Fakta

Statsskick
Monarki
Yta
760 kvadratkilometer
Huvudstad
Manama
Religion
Muslimer 70 procent, kristna 15 procent, hinduer 10 procent, därutöver buddister mm
Invånare
1,3 miljoner
BNP/Invånare
29 800 US-dollar
Språk
Arabiska, därutöver engelska, farsi, urdu etc.
UNDP/HDI
Rangordning: 48, Index: 0.796
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100 och 105

Arbetsmarknad: 

Den största delen av Bahrains arbetskraft kommer från andra länder som Indien, Nepal, Sri Lanka och Filippinerna. Totalt lever omkring 650 000 migrantarbetare i landet. Det innebär att migrantarbetarna utgör en majoritet av landets befolkning. En stor del av de utländska arbetstagarna återfinns i byggsektorn och tillverkningsindustrin där lönerna är låga och anställningsvillkoren dåliga. En särskilt utsatt grupp är de migrantarbetare som arbetar i hushåll.

Regeringen sjösatte 2008 ett antal reformer för att modernisera det kritiserade Kafala-systemet – ett system som praktiseras över hela regionen och binder migrantarbetare till en "kafeel" (en slags sponsor som ansvarar för arbetstagarens uppehälle i landet). Systemet ger arbetsgivaren närmast oinskränkt makt över sina anställda och pekas ofta ut som en av orsakerna till de slavliknande arbetsvillkor många migranter tvingas arbeta under.

Trots att vissa förbättringar av systemet är det fortfarande vanligt med exploateringen och övergrepp mot migrantarbetare. Långa arbetsdagar, fysisk och psykisk misshandel, låga löner samt att arbetsgivare håller inne lönen är några av de vanligaste missförhållandena enligt rapporten.

Den fackliga situationen: 

Till skillnad från i många andra länder i regionen existerar en självständig fackföreningsrörelse i landet i form av GFBTU (General Federation of Bahrain Trade Union). GFBTU har för närvarande omkring 10 000 medlemmar.

GFBTU (General Federation of Bahrain Trade Union) har utgjort en viktig del av demokratirörelsen och utlyste en generalstrejk i samband med den så kallade jasminrevolutionen 2011. Regimen svarade med hårda repressalier. Tusentals medlemmar avskedades från sina jobb och flera av GFBTU:s företrädare fängslades och utsattes för tortyr. Ledaren för landets lärarförbund, Mahdi Avu Deeb, dömdes till 10 års fängelse.  

Lagen förbjuder inte migrantarbetare från att vara medlemmar i facket, men att organisera sig fackligt är mycket svårt på grund av de osäkra anställningsförhållandena. Ett antal protester och strejker mot uteblivna löner har de senaste åren organiserats av migrantarbetare inom bland annat byggsektorn. Oftast har det slutat med att en del av de strejkande arbetstagarna blivit avskedade och hemskickade.

Fackliga organisationer: 

I samband med protesterna och GFBTU:s generalstrejk 2011 splittrades facket i en fraktion som kallar sig ”BLUFF” (Bahrain Labour Union Free Federation). BLUFF ansåg att GFBTU agerade alltför politiskt. BLUFF:s ledarskap består av ett antal regeringsvänliga parlamentsledamöter och har anklagat GFBTU för landsförräderi.

GFBTU tillhör ITUC. Därutöver finns en liten facklig organisation, Bahrain Workers’ Union, BWU, som tillhör den gamla kommunistiska internationalen WFTU.

Uppdaterad 2018, Mats Wingborg

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
5 - Obefintlig garanti för fackliga rättigheter
Läs mer
5 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 5 betyder ingen garanti för rättigheter.