Afghanistan

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Under de senaste årtiondena har landet slitits sönder av krig och inbördeskrig. Den fackliga rörelsen är svag och finns främst i städerna. 

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
647 500 kvadratkilometer
Huvudstad
Kabul
Religion
Huvuddelen av befolkningen är muslimer, 80 procent sunni och 19 procent shia.
Invånare
32,5 miljoner
BNP/Invånare
1 900 dollar
Språk
Dari, pashtu, uzbekiska, turkmeniska med flera
UNDP/HDI
plats 169, index 0,468
Ratificerade kärnkonventioner:
100, 105, 111 och 182

Arbetsmarknad: 

Omkring hälften av befolkningen lever på jordbruk och boskapsskötsel. Totalt står jordbruket för 80 procent av landets BNP. Med hjälp av konstbevattning odlas spannmål, grönsaker och bomull. Viktigast inom boskapsskötseln är fåren. Ullen används för tillverkning av mattor.

Arbetskraften består sammantaget av omkring 8,5 miljoner personer. Av dessa är två femtedelar undersysselsatta eller arbetslösa. 60 procent av arbetskraften saknar skolutbildning och endast 10 procent har en utbildning som motsvarar grundskolenivå.

Landets arbetskraft är ung. Hälften är mellan 14 och 29 år. Det speglar att hela landets befolkning är ung, nästan hälften är under 15 år. En stor del av landets kvinnor har inte något lönearbete, men får ta ansvar för obetalt arbete i hushållen och i jordbruket.

Afghanistan är ett av Asiens fattigaste länder. En femtedel av hushållen lever i extrem fattigdom och 38 procent har bristande tillgång på mat.

Den fackliga situationen: 

Före 1978 års revolution existerade knappt några fackliga organisationer, främst beroende på avsaknaden av industri. Men efter den tog regimen initiativ till bildandet av CCATU (Central Council of Afghan Trade Unions). 1979 invaderades Afghanistan av Sovjetunionen och den nya pro-sovjetiska regeringen fortsatte stödet till CCATU. Organisationen ansluter i första hand lokala fackföreningar. I samband med kongressen 1990 bytte CCATU namn till National Workers’ Union of Afghanistan.

Under senare år har några nya fackliga rörelser vuxit fram. Bäst organiserad är troligen lärarnas och journalisternas organisationer. Men det finns också olika falanger av All Afghan Federation of Trade Unions (AAFTU), som bildades som en exilorganisation i Pakistan 1994. Dess verksamhet i Pakistan bestod till stor del av att ordna utbildning för barn som annars riskerade hamna i slaveri eller barnarbete på tegelbruk. AAFTU samarbetade med bland annat den svenskstödda Bonded Labour Liberation Front.

Även i Afghanistan handlar deras verksamhet till stor del om att ordna skolor för barn, förutom att se till så att medlemmarna får ut sina löner. I synnerhet gäller detta de statligt anställda. AAFTU medlemmar finns inom flera branscher, som byggnads- och vägarbeten, mattvävning, tegelbruk, konfektion och lantarbete. Organisationen har även verksamhet i flera provinser.

AAFTU är registrerad hos myndigheterna och strävar efter att upprätthålla ett gott förhållande till regeringen. Ett stort problem är dock avsaknaden av kontor.  Organisationen har också svårt att få in några medlemsavgifter.

Fackliga organisationer: 

All Afghan Federation of Trade Unions (AAFTU) och Central Council of Afghan Trade Unions (CCATU). Ingen av organisationerna tillhör världsfacket ITUC.

Mats Wingborg, uppdaterat 2018